Dåliga vibbar

Imorse när både jag och Peter vaknade och knappt klarade att ta oss ur sängen, samtidigt som man ser båda små kidsen så trötta så dom helst bara vill ligga i soffan. Då liksom bara skrek det i mig att vi alla borde stanna hemma så inget värre händer innan jul. Iallafall ta hem båda barnen och låta dom vara hemma.
Kände det starkt i hela kroppen :-/ Men hur gör man det utan att ruinera sig själv? Känns inte riktigt legitimt att vara hemma när barnen igentligen inte är sjuka utan bara trötta. Och om jag och Peter ska känna att det är okej att vara hemma behövs antingen magsjuka eller en rejäl feber. Envisa människor!! Ja jag vet.... Men vad gör man när man inte har råd?
 
Bara att bita i hop dom sista dagarna nu. Och sen turas om att vila så mycket som möjligt i helgen så hoppas jag det ordnar upp sig till julafton. Och för den delen vägrar jag klaga på min förkylning när jag vet att andra ligger hemma i vinterkräkan. Jag tar hellre den här förkylningen med feber på det flera gånger om än magsjukan. Urkas.... 
Man måste ha hopp! :-D Det ordnar sig alltid :-)
 
Iallafall! Idag väntar lunch med kära svärmor :-) Det ska bli mycket trevligt :-)
 
 

Peppisar, bråk och telefoner....

Har ni någonsin varit med om det här underliga fenomenet, att ni på fredag eftermiddag tänkt er att Åhhh vilken härlig helg det här kommer bli. Vi ska ha såååå myyyysigt i familjen. Baka pepparkakor, vara ute och leka i snön, julpynta, gå på julmarknad och bara hare så jääääla myyyysigt :-) Helgen kommer bli såååå myyyyysig.....
Men att det sedan visat sig blir typ.... bara... kaos?
 
Helgen började jättebra när make kom hem med en överasskning till mig. Happy happyyyyyy :-)
 
 
Sen började helgen på riktigt. Men hur som helst så hade jag sovmorgon i lördags morse. Och vaknade till bacon, ägg och kaffedoft nere i köket. Gött :-D Det här KAN ju inte bli fel liksom :-) Men det började redan där.... När man springer som en maratonlöpare rund rund i köket och servar alla kidsen. Och när man själv fått sätta sig efter en 30 minuter så är både maten och kaffet kallt, kidsen har "ätit" klart och har nu som första prio att klättra på mig och Peter istället :-/ Skriken av kids som retar varandra ekar i öronen, mat som far lite överallt och avslutningsvis ett kök som ser ut som en sopptipp....
Och så sitter man där och bara stirrar uppgivet på varandra.
När man är klar med saneringen av köket så har man nästan ingen ork kvar å göra något mer. Och det var bara morgonen.....

Nästa uppdrag är att få på alla kidsen kläder. Och det är lättare sagt än gjort ska jag säga. Rasmus går det ju bäst med, förutom att han ska spela kaxig å måste tjaffsa lite först. Sen duger det ju inte med vilka kläder som helst heller. Men hämta dom kläder han vill ha själv, det går INTE.
Theo går det ju oxå ganska hyfsat med. Efter att ha åkt på ett antal sparkar och nyp så har man fått på honom kläderna oxå. Agnes kan det vara lite marigare med. Henne får man jaga några varv först innan man ens får tag på henne. Sen är ungen hal som en tvål så att tvinga på henne kläderna fungerar inte alls. Där handlar det om övertalning. Och det är ju inte direkt något som går fort....
SÅ, efter 1 timma ungefär så är det väl dags för ytterkläderna då. Tack å LOV så brukar det stadiet fungera bra. Inga problem, efter en 15 minuter är alla kidsen ute i snön :-)
Ut å skotta det som inte blitt skottat ännu. Och så bygga snökojor med kidsen.
 
Baka pepparkakor med kidsen KAN mycket väl tyckas vara en god idé. INNAN man börjar baka dom dvs....
Dock gick det mycket bättre i år än förra året faktiskt. Rasmus var jätteduktig och hjälpte både Theo och Agnes.
Det blev mycket mjöl och mycket deg på golvet efteråt. Meeeeen över lag renare än jag förväntade mig :-)
Goda peppisar blev det iallafall. Och inte allt för mycket bråk faktiskt :-O
 
 
Att julpynta däremot.... När alla kidsen bokstavligt talat dyker ner i kartongerna och börjar slita och dra i allt som ligger där. Skrik och bråk om vem som skulle ha vilka kulor. Skrik och gråt när kulorna gick sönder. En sprang med dammsugaren och den andra snubblade runt kring granen medan den tredje låg i soffan och höll för öronen för allt oväsen. Sen strök det nog med iallafall 4 julgranskulor innan vi kom på vilka som var av plast.
Men! Ett jobb väl utfört av alla inblandade. Nu står julgranen där, klädd och färdig av våra egna tre små tomtenissar :-) Well done!
 
Att fika peppisarna var däremot VÄLDIGT mysigt :-)
 
 
Pappa var lite sliten bara.... :-P
Man skulle spela in en film någon gång.... Familjen kaos i sitt esse. Jisses.....
 
Bäst av allt är det iallafall när man får sitta ner några minuter mitt på dagen. När kidsen roar sig lite själva :-)
 
 
Plattor och telefoner is da shit! :-)
 
Meeeeen även om vi oftast aldrig sitter ner på helgen. Det är jobbigt och det är alltid något som händer och finns alltid saker att göra. Även om kidsen skriker, bråkar, slåss eller gråter och man undrar vad fasen man tänkte!?. Den där stunden när ni ser på mig med dom där ögonen, som jag varit med och skapat. När jag får era underbara armar runt halsen och den där blöta pussen på munnen. Då finns det liksom inget annat i världen.
Just det här är vad som är viktigt. Bara det här. Vad skulle jag ens vara utan er <3
 
Familjen kaos, japp. Men det är precis exakt som det ska vara :-)
 
 
 
 
 

Balans

 

Det är mitt liv!

Det mest irriterande som finns måste vara folk som känner behov av att klanka ner på andra för att man inte tycker och tänker lika som dom. Iallafall tycker jag så.
 
Alla människor har inte samma åsikter. Så ÄR det bara. Och så kommer det ALLTID att vara. HUR mycket man än vill försöka pränta in sin egen åsikt i någon annans huvud så går det faktiskt inte ibland. För man har liksom sin egen tro på saker och ting. Och är man klar och fast med vad man tycker, ja då står man stabilt med båda fötterna förankrade i jorden. Och det gör jag just nu. För jag vet vad jag tycker och jag vet vad jag tror på.
Och jag tänker inte gömma mig och förneka det bara för att andra tycker det är löjligt, idiotiskt eller vad dom nu anser.
 
JAG tror på detta. Och det är MITT liv och mina val det handlar om. Sen kan jag inte för mitt LIV se vad det är för fel med att försöka se allt positivt och med kärlek. Vart finns felet i det? Sätt 10 frågetecken bakom det som Gunilla sa. hehe
 
Eftersom jag läst och sökt så intensivt om allting och från alla håll och kanter ett tag. Så har jag bestämt mig för att försöka lära mig en sak i taget nu. Därför börjar jag med tarot :-) Det tilltalar mig och jag känner mig otroligt exalterad över det :-)
 
 
Sonja Aldén – I denna stund
 
 

Rätt nice

 
Igår beställde jag en Iphone 5!!!  Ska bli riktigt skönt å äntligen få en ny telefon. Min är rejält puckad nuförtiden. Men det blir väl så när man använder den frenetiskt :-)
 
Familjens allmäntillstånd är lika med småkrassliga. Men ja, så är det ju under vintern så det är inte så mycket å tjaffsa om. Min mage är totalt dum i huvudet och strular som attans. Gick ner dom två kg jag gick upp sista jag fick en attack. och nu har jag gått ner ytterligare 1 kg. :-/ Den beter sig väldigt underligt måste jag säga....
Men det är ju helt upp till mig å få ordning på kosten. Det jag upptäckt hittills är att jag är otroligt känslig för fett. Smör, grädde, bacon.... ja feta saker helt enkelt. Starka kryddor grejjar jag inte heller. Vi får väl se efter vägen hur det ser ut med andra saker. MEN, gilla läget! Det finns dom som har det värre :-)
 
Imorse när jag klev ut var det alldeles lugnt och stilla. Ingen blåst och inget snöande. Bara -6 grader och otroligt frisk och skönt :-) Så ibland är den där promenaden mellan bilen och sjukhuset rätt jädrans nice alltså :-)
 
Ja... Lite lätt osamanhängande och kanske helt ointressant men ja, så är det :-)
 

Trolig fastkörning

 Det snöar! Japp, tror inte någon missat det faktiskt :-) Och helt ärligt trodde jag inte att jag skulle gilla det så mycket som jag ändå gör. Visst, det är APJOBBIGT å skotta. Och det är inte kul alls å behöva sopa av bilen flera gånger innan man ens kommer ut med den på morgonen. Men efter allt detta regnande så var det faktiskt jäkligt skönt å få lite snö. Det blev lite torrare i luften och det blev ljusare och mysigare.
Och det är bra mycket roligare att gå ut med barnen och leka. :-) Och det tycker dom med, det märks :-)
Förutom Agnes då som är lite fryslort hihihi
 
Nu till problemen. Eftersom det snöar rätt friskt här i Gävleborg just nu så hinns det inte med å plogas så värst bra.
Och eftersom vi inte är så rika så vi har en privat snöplogare till vår tomt så fick Peter så fint gå ut och skotta utfarten för att vi ens skulle lyckas ta oss ut med bilarna imorse.
När jag efter mycket om och men äntligen kom fram till sjukhuset så var det detta med parkering då...
Inte en jäkla parkering va plogad. Och Jag höll på att köra fast bara av att köra in på vägen.
Jag insåg rätt snabbt att jag parkerar jag kommer jag förmodligen inte att ta mig loss ikväll när jag ska hem igen.
Så, antingen får jag skita i det och åka hem igen. Eller så får jag chansa och parkera och ta problemet senare.
Och eftersom jag måste befinna mig här idag så fanns det inte så mycket å fundera på.
SÅ, om någon har en snöskyffel och har lust så kan ni ju komma och hjälpa mig skotta så jag kommer ut med bilen runt en sisådär 16 tiden idag. :-P
 
 
 
 
Men det liksom ordnar sig. Som allt annat :-D

Kom påre!

Jag kom på vad som va totalt OFF med min kropp förra veckan. Koffeinabstinens!! :-O
Så förutom nerven som klämmer i nacken och gör förbannat ont så, mår jag hur bra som helst! :-P
 
 
 

Klagan

Ja det är mycket skitinlägg nu. Men jag mår verkligen inte bra alls! Något är rejält off på mig i kroppen. Men vad??!!

Skit som aldrig går över

Lite magkatarr då och då har man väl haft under åren. När man ätit dåligt eller haft stressiga perioder i livet.
Men det här är ju fanimej löjligt! Det måste ha varit små light känningar jag haft förut. För det här.... Det är överjävligt rent ut sagt. För er som aldrig haft det kan jag säga att det kan liknas vid magsjuka litegrann. Det värker i övre delen av magen så håret reser sig på kroppen. Och man mår illa så man tror man ska kräkas när som helst.
Det som är bra med magsjuka är ju att man åtminstonne oftast mår liiite bättre iallafall en liten stund efter man fått kräkas. Och det går oftast över efter 1 dygn. Men sedu det gör ju inte det här. För det första får jag inte kräkas.... Och allt jävla skit är ihållande hela jävla tiden! :-(
Jag har ätit Omeprazol i över en vecka nu och det verkar inte fungera..... Förmodligen för att jag inte skött mig med kosten. Och igår blev väl droppen för magen. När Peter lagade köttfärssås med bara tomatsås, massa lök, chili och cayennepeppar i. Ingen av oss tänkte på det alls. Min mage totalt exploderade efter det här. Och jag har legat och kvidit sedan igår eftermiddag och hela förbannade natten.
 
Eftersom jag var tvungen att gå till jobbet idag så var det bara å släpa sig upp å börja dagen med ett korvbröd och en omeprazol. Det känns lite bättre idag.... Men det kommer i vågor och jag är alldeles öm i hela magen och ryggen :-(
Var och köpte losec nu istället. Får se om det fungerar bättre.
 
Nu är det iallafall fröken Ekdahl som ändrar sin kost framöver. Ingen alkohol what so ever på ett bra tag. Inget kaffe, ingen lök eller starka kryddor. Inget svårsmält eller surt. Kokt mat, vitt bröd, naturell yoghurt och vatten.
Och framförallt... försöka stressa ner och ta hand om mig själv. Får se hur bra det sistnämnda går.....
 
Ja, ibland behöver man en käftsmäll för å fatta läget!
 

Är det så....

När man förlorar någon man älskar. När en av dom viktigaste människorna i ens liv plötsligt är borta, för alltid....
För alltid.... smaka på det ordet och föreställ dig. Alla minnen man har tillsammans. Det kommer aldrig komma några nya. Aldrig mer.... Jag kommer aldrig mer få höra hans röst. Höra honom kalla mig lilla gumman.
 
Jag hittade ett minne idag. Ett minne från jag var liten som fick mig att le. Jag tror det var vår granne Esbjörns 40 års dag. Jag minns att dom klädde ut honom rejält och hade ordnat en fest borta i herrevadlokalen. Det var mat och dans. Och jag minns att jag fick dansa med min pappa. Det gick sisådär, så jag fick stå på hans fötter resten av dansen. :-)
 
Är det så att när man förlorar någon man älskar, att man aldrig blir densamma igen? Blir man en djupare och allvarligare människa? Någonstans kan jag känna att jag inte är mitt vanliga spralliga leva i nuet och vara glad jämt tjej längre. Är det såhär jag kommer vara nu? Eller är jag något annat utåt kanske....
 
 
 

Magiskt

Äntligen fick jag gå och se den nya och sista Twilight filmen. Igår tog jag och Maria en tjejkväll. Laddade med popcorn och läsk å myste ner oss i biosalongen. Extremt övertaggade och förväntansfulla.
Och vi blev verkligen inte besvikna. Det enda ordet jag kan komma på är MAGISKT!
Hur kan man skriva sådana här böcker?! Hur kan man göra sådana här filmer?! Denna underbara och helg vansinnigt magiska fantasivärld. Som exploderar i allt vad man drömmer om kärlek handlar om.
Tyvärr killar, det är inte så värst mycket sex alls i dessa filmer. Nej det här handlar om sprakande, blixtrande spänning och kärlek.
Det går inte ens att beskriva känslorna man har efter att ha sett en Twilight film. Man känner allt på en och samma gång. Det känns som hjärtat ska explodera. Man blir kär på något konstigt sätt :-) Kär, upprymd, glad och ja... allt!
 
Jag är så förälskad i dessa filmer. Och igår när sista filmen var slut. Kändes det lite tomt.... Inget att se fram emot??!!
 
Så nu är det bara att titta på alla filmerna från början igen då :-) LÄNGTAR tills jag får se sista filmen igen!. Ni som aldrig har sett dom och fördömmer dom innan. SE DOM! Även om man inte blir lika exalterad som jag så har jag aldrig hört någon säga att dom är dåliga :-)
 
 
 

Vem seglar genom livet....

Livskriser hör till livet. Dom gör ont och kan tyckas förbannat onödiga. Men dom hör till livets hårda skola.
Det är bla genom dom vi utvecklas och lär oss vad som är viktigt här i livet. Håll alla du älskar väldigt tätt intill dig. Vara rädd om dom och tala om för dessa människor hur mycket dom betyder för dig. För livet är igentligen väldigt kort. Och helt plötsligt finns dom inte kvar längre. Ingen möjlighet att säga det där du länge velat säga.
Och alla tankar dras till det man borde sagt och gjort istället för att minnas allt som faktiskt sades eller gjordes.
 
Sorg över människor man förlorat eller bitterhet över upplevelser eller vad andra människor gjort mot en.....
Att tappa fotfästet i tillvaron, att såra någon man älskar eller att ha svårt att lita på.... Livet...
 
Jag väljer att lära mig av allt som händer. Jag väljer att försöka bli bättre. Och jag väljer att försöka göra allting rätt denna gång. Vad alla andra runtomkring mig väljer är deras val. Inte något jag kan påverka och heller inget jag ska grubbla över. Allting sker av en anledning och var sak har sin tid.
 
 
//Morgonfilosofi

Snackar en massa SKIT!

Jag är irriterad. Bara för att jag inte har sovit inatt så kommer det just nu idag att gå ut över alla som förespråkar LCHF och tror att det är lösningen på all världens överviktsproblem.
 
Fröken duktig här (moi) har i ett par veckor nu försökt att dra ner på sockret rejält. Bla genom att äta mycket grönsaker till maten. Ibland vanlig sallad. Men ofta rivna morötter och väldigt ofta broccoli och blomkål. Eftersom det mättar och är nyttigt och även skitgott. Igår bytte jag ut potatisen mot blomkålsris. Jag fick i mig ungefär 4 köttbullar och några tuggor av denna blomkålsris innan jag känner mig tokmätt. Kände redan efter det här att det började mola lite i magen. Men sen åkte jag och tränade och inget mer hände.
 
Förräns inatt. När jag vaknade av ett intensivt illamående. Jag var helt säker på att jag hade fått magsjuka när jag låg där på knä framför toaletten och hulkade med jordens magont. Fyfaaaaan säger jag bara! Ångesten var total!
Efter en halvtimma insåg jag att jag inte kommer att kräkas. Utan kröp tillbaka till sängen och intog fosterställning och försökte sova en stund.
Idag molar det i magen och jag har ett diffust illamående kvar. Jag vågar knappt äta ett skit.... Tänk om det blir lika igen. :-( Tack så förbannat jävla mycket LCHF skit äckel piss diet!!! Nu blir det till å knapra Omeprazol och suga på en potatis hela helgen. TACK!!
 
Och prata eller börja inte ens disskutera hur bra LCHF är igentligen eller hur man SKA göra med mig. Inte idag. För då JÄVLAR!!!!
 

Näe jag vet inte...

Jag har nog inte så mycket att blogga om nuförtiden. Eller... jag har väl inte haft tid riktigt heller. Och när man kommer hem känns det inte som prio ett när man äntligen får någon timma för sig själv.
Då umgås jag hellre med min äkta hälft eller läser en bra bok :-)
 
Saker att se fram emot:
 
Det är 5 dagar kvar innan jag och Maria ska gå på Twilight Breaking Dawm Part 2. :-D
Det är 9 dagar kvar innan jag och brudarna ska partajja loss på Ladies night på Läkerol Arena :-D
Det är 27 dagar kvar tills Hundraåringen Tolvan festen på jobbet.
Det är 28 dagar kvar tills Rasmus klass ska ha luciafirande
Och så julafton såklart då! Det ser jag faktiskt fram emot. En lugn och skön julafton hemma. Det behöver vi verkligen efter allting som hänt detta året :-)
 

Fula ord!

Vet inte om jag kan kalla mig bokmal. Men det är helt klart ett nyfunnet intresse. Vilket fortfarande förbryllar mig... Varför i sjuttsingen jag inte gjort detta tidigare som jag skrev förut. :-/
När barnen är lagda, sysslor är utförda och man tagit sin kvällsdusch och hoppat i kvällsmys utstyrseln. Så finns det ju inte mycket som är bättre än att krypa ner i soffan under filten och läsa en bok :-) Otroligt avslappnande :-)
Ännu mysigare är det ju nu när man kan tända en brasa oxå :-)
Snart är alla tre Fifty shades böckerna utlästa. Och jag har redan två nya böcker som står i hyllan och väntar på mig :-) Nice :-)
 
Allt vad träning heter har jag lagt på hyllan ett tag nu. Inte för att jag inte vill! För det vill jag absolut. Jag vill inget heller än att gå ner i vikt och tajta till allt hängande fläsk överallt. Men, som min kropp mår med 0 sömn och någon slags konstig förkylning som gör mig småfebrig, så finns det inte ens pyttelite ork. Tyvärr..... Och jag måste nog försöka lyssna på min kropp just nu. Jag ska helt klart återuppta träning igen så fort jag börjar känna mig något piggare. Kanske därför jag har tid å läsa... För att jag inte tränar! Hö... :-P
 
Det finns så mycket jag skulle vilja skriva....
* Gävle akutmottagning: skulle vilja säga en massa fula ord här. Men ska försöka vara proper och säger som så att dom flesta som jobbar där borde kanske söka sig till något yrke man klarar av. För empati och yrkes skicklighet är inget som någon där utövar, ALLS! Speciellt inte läkarna. Överhuvudtaget Gävle sjukvård.... Under ALL kritik!
*Q-Park Gävle: En förbannat massa fula ord här med. Ett alldeles speciellt finger upp i luften. Och så avslutar vi med en spark där det gör som mest ont!! Att man ens får bedriva en sådan här verksamhet som privat företag??!!!
Det säger sig väl självt vad som kommer hända när det handlar om att tjäna pengar.
* Vädret: JAG HATAR KYLA, blåst och regn och allt sånt där otyg!!! 
* Jag vill ha:  En iphone5!!!
* Välkommen! GRATTIS i massor till Petra Björkman och hennes Patrik till nytillskottet Juni som kom några minuter in på  söndagen.
 
 
HAPPY HALLOWEEN!
 

Sömnlöst

Sen Agnes fick eget rum för ett par månader sedan så tror jag ingen sovit en hel natt förutom Rasmus.
Till och med Theo har börjat leva om igen. Han som har sovit så bra så länge. Vi som tyckte vi var nästan bortskämda ett tag i somras. Theo sov ju hela nätterna och Agnes vaknade bara ett par gånger.
Men nu.... Är det inte Peter som är uppe och springer till Theo ett par gånger per natt så är det jag. Och ibland springer vi båda två om varandra hela natten. Ofta ofta vaknar dom redan kl 4-4.30 och somnar inte om förrän det är dags att kliva upp kl 6. Och det värsta av allt är ju att en sån här gång spelar det ju ingen roll om man går och lägger sig tidigare. Vi får ju ändå inte sova på natten heller.
 
Jag kan inte använda något annat ord än ren tortyr när det gäller sömnlöshet. Speciellt när den ena ska upp och sitta och köra bil till Borlänge varje dag. Det känns verkligen inte bra alls att ha honom på vägarna när han är så trött. Jag är orolig varje morgon och varje eftermiddag är han ska hem. Vinter och halt är det oxå. Om något händer.......  Det klarar jag inte.....
Själv har jag stora problem att koncentrera mig på jobbet. Oftast klarar jag det hyfsat. Men ibland, som i tisdags. Då dök jag totalt. Jag orkade inte vara bland folk kändes det som. Satt bara och hängde och orkade inte svara på tilltal. Så fort jag satt ner var jag orolig att jag skulle somna. Men jag orkade inte stå heller.... Jag hade en konstig panik i hela kroppen.
 
Det värsta är att det inte bara är barnen som ställer till min sömnlöshet. Det är mitt eget fel oxå. Mina ångestattacker mitt i nätterna har börjat igen. Dom håller på ungefär varje kvart från att jag går och lägger mig och framåt i ca 2 timmar har jag kommit fram till nu. Jag kastar mig alltså upp i full panik och kan inte andas och är livrädd. Det tar några minuter å lugna ner mig å somna igen. Å så håller det alltså på. Varje kvart i ca 2 timmar....... :-/ När dom lugnar sig och jag äntligen får somna. Då börjar barnen.......
 
Folk tror att det bara är att sova. Lägg dig på dagen och sov! Bla bla bla..... Men ett par timmar en dag hjälper inte!! När man är så här djupt ner i skiten i sömnlöshet gör det nästan bara saken värre! Man blir ÄNNU tröttare.
När Theo äntligen började sova efter 1,5 år. Då var jag så sjukligt fruktansvärt trött i säkert tre månader. Trots att jag fick sova nästan hela nätterna. Kroppen tar tid på sig att vänja sig vid att få sova oxå. Precis som den måste vänja sig att inte få sova.
 
Det är fanimej tortyr det här! Och det värsta av allt är att det inte går att göra något åt det. Det finns ingen lösning. Ingenting. Vilket skapar ännu mer panik... och ångest.
 
Undrar ni vad jag pratar om. Så tänk er själva hur trötta ni är efter EN natts sömnlöshet. Och så kastar ni in några månader till på det i rad.  Prova det och se hur ni funkar i vardagen.
 
Nu ska jag ta min 38 graders febriga kropp och stoppa i mig lite kaffe och försöka jobba.......
 
 

TGIF!!

Äntligen fredag!!! :-D Att man kan bli på bättre humör och gå med lättare steg bara för att det är fredag.
Visst, morgonen var inte den bästa med skrik, bråk, vägrande, bajsande och dumma dumma dagis hela vägen in. Och för att fortsätta en stund inne på dagis med. Men sen var det rätt så skönt å få sjunka ner i lugn och ro på kontorsstolen och dricka lite kaffe och slappna av. :-)
Men, jag lägtar såklart ändå tills jag får hämta hem mina små troll och göra helg.:-)
 
Imorgon ska jag först jobba några timmar. Hoppas verkligen det inte blir långvarigt.... Ska försöka mysa till det med lite mysfrulle imorgon med. Får se om man orkar :-)
Vad resten av helgen bjuder på får vi se. Det finns inget mer än så inplanerat iallafall. Vilket känns VÄLDIGT skönt :-)
 
Förövrigt funderar jag på att ta upp det här med bakning igen. Det går ju verkligen i perioder för mig. Men det är ju jädrigt roligt å baka goa saker :-) Och nu börjar jag bli sugen å sätta igång igen.Känner mig mest sugen på å göra fina cupcakes. Mmm vi får se :-)
 

en stjärna...

 

Full ruljans

Lördagen innehöll mycket skoj. Jag inledde dagen med att göra en rejäl lyxfrulle till hela familjen. Mycket uppskattat faktiskt :-) Förutom Agnes då som hellre åt turkisk yoghurt och bär med mig :-)
 
 
Sen var det dags å göra iordning för kalas. Agnes fyllde 2 år igår söndag men familjen kalasade henne redan i lördags :-) Lagom stoj å stim och jättemysigt att få träffa familj igen :-) Och tack för alla jättefina presenter :-)
 
 
 
 
 
 
 
 
Efter kalaset var slut så väntade nya roligheter. Iallafall för mig :-P Girls night out väntade :-)
Av med mamma masken och på med partybrudsmasken å iväg till Lisa för å träffa girlsen. En JÄTTE kul kväll med massa tjejsnack och dans på HB.
 
 
 
 
 
 
 
Blev väckt 9.30 söndag morgon med frågan om jag ville äta frukost med familjen eller sova vidare. Jag masade mig faktiskt upp :-) Men sen sov jag middag med Agnes 2,5 timma. Vääääldigt skönt :-) Mådde bra så det var ingen fara. Men tröttheten kommer man liksom inte ifrån hur man än gör. Speciell inte när man varit vaken 22 timmar i sträck. Söndagen blev bara en massa mys med familjen. Agnes födelsedag som firades med en tårtbit direkt på morgonen. Och så paketet från mamma, pappa, Rasmus och Theo. Nöjd Agnes 2 år :-D
 
 
 
 
 
Nu! Måndag morgon. Ny vecka nya tag. Nu kör vi! :-)

Ida ä ja

 
Ida ä ja go å gla kexchoklaaa! Ba så ni vet! :-D
 
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0