Gott nytt år från familjen Frisk Ekdahl! Här firas det i lugn ro endast med familjen. Uttröttade och sjuka :-/ lagom rolig nyår. Men men, så är det ibland. Vi ska ändå försöka få i oss en god nyårs supé.

Förrätt: klassisk toast Skagen
Varmrätt: fårostgratinerad fläskfilé med rejält gräddig potatisgratäng
Efterrätt: Gino med vaniljglass

Kram och gott nytt år på er alla mina nära och kära!!

Rasmus är fortfarande sjuk. Feber och har idag varit dålig i magen oxå. Men nu på kvällen verkade alvedonet äntligen verka och febern försvann helt. Plus att han själv kände sig piggare. Men vi tog ändå en sväng in till hälsocentralen eftersom han klagade på fruktansvärd halsont. Men ingen halsfluss tack å lov.
Nu är det bara att hoppas att han återhämtar sig fort stackarn och att ingen mer insjuknar.

Själv är jag fortfarande väldigt konstig i magen. Jag kan känna mig väldigt hungrig, men vill igentligen inte alls äta något. Plus att det är lite diffust illamående som kommer och går. Trött och lite orkeslös. Men ingen feber. Knepiga virus det går nuförtiden :-/ Verkar inte ha sugit sig fast på varken Agnes, Theo eller Peter än så länge iallafall. Hoppas det håller sig borta!

Eftersom vi inte vet hur det kommer se ut på nyårsafton har vi fått lov att ställa in våra planer.  Är alla friska och krya på nyår så får man se det som en bonus ändå. Livet som småbarnsförälder. Det blir aldrig som man planerar! :-/ Men men, nästa år kanske :-)

Nu ska jag smocka i mig glass. Efter nyår är det andra nyttigare dagar som gäller. Så nu tänker jag passa på! :-P

For iväg med alla tre kidsen igår förmiddag för att spendera några dagar i Kolbäck hos mammsen och pappsen. Min huvudsakliga business var att prova vigselringen som jag beställt hos en juvelerare och som nu var halvfärdig. Jag skulle prova själva ringen så att den satt bra och passade okej ihop med förlovningsringen. Diamanterna åker på sist. Sen var planen att åka hem på torsdag eller fredag.

Men det är ju som vanligt när vi försöker oss på att åka hem till Kolbäck. Någon blir ALLTID sjuk! Ja.. iallafall nästan alltid. Den är gången var det Rasmus som hade halsont samma morgon vi åkte. Men verkade okej ändå förutom det. Senare på kvällen väl i Kolbäck så började han klaga på magont. Inget jättemycket, men lite lätt.
Själv kände jag oxå av att magen var lite knepig på någe sätt. Under natten mådde både jag och Rasmus lite illa. Men ingen kräkning från någon av oss.

Imorse när vi vaknade var ingen av oss superpiggelin. Men Rasmus var ändå värst. Han hade feber och hade fortfarande ont i magen. Mådde illa till och från. Framåt lunch hade inget blivit bättre. Och då är det lika bra att inse att det bästa är att sätta sig i bilen och åka hem igen.
För skulle det hända att jag blev rejält däckad. Ja då blir det katastrof. För Mamma orkar verkligen inte ta hand om tre barn själv. Och Peter jobbar och kan inte ta sig någonstans. Så jag kände bara det att det bästa är att åka hem igen innan någon mer blir sjuk.

Jag ruschade iväg snabbt som fan och provade vigselringen. Som satt superbra! Jag ska även göra om förlovningsringen lite så att den har samma slipning som vigselringen. Dom kommer bli jättefina :-)
Sen skyndade jag iallafall hem igen. In med packning och två trötta griniga småttingar och en lite större sjukling.
Resan hemåt gick bra ungefär dryga timmen. Men sen vaknade både Theo och Agnes och skrek och grät om vartannat hela vägen hem. Pust...... Ingen vidare resa.
Men jag tycker synd om dom. Det har blivit mycket bilåka nu på sista tiden. Nu måste vi nog hålla oss lugna med det ett tag framöver för barnens skull.

Status: Agnes och Theo verkar vara okej än så länge. Dom var bara väldigt trötta nu på kvällen.
Rasmus har 38,8 graders feber och har fortfarande ont i magen. Han ligger iallafall och försöker sova nu. Hoppas verkligen min stackars älskling mår bättre imorgon. Han var alldeles blek i ansiktet :-(
Jag är fortfarande väldigt konstig i magen. Svårt att beskriva... men det är svårt att äta. Och jag känner mig väldigt trött och orkeslös. Hoppas vi slipper magsjuka..... Blääää
Peter är än så länge pigg. Så när som på den kroniska tröttheten då förståss.

Firades i Norrtälje med hela 14 vuxna och 11 barn. Om man nu kan kalla Manne 16 år och melker 14 år för barn... Men jaja. Ni kan ju kanske tänka er det lite lätta kaoset som uppstod när alla femhundrafemtielva julklappar skulle öppnas av barnen :-/ Det bokstavligt talat yrde papper i luften. Leksakerna kastades åt sidan för att genast kasta sig på nästa paket.

Men, det är som alltid jättemysigt och trevligt att få träffa alla i familjen. Det händer trots allt inte så ofta som man önskar. 

Tack Anders och Maine för allt! Och kram från oss i Gävle!

Men i år hävdar dom att det är jag på grund av en serie händelser under Kristins och min tripp till Åland. Vi kan väl korta in denna 3 dagars fylla lite och gå in på Söndagen direkt. Vaknade tidigt mådde fint men med en konstig känsla i kroppen. Vet inte vad det var för någon känsla så jag körde på efter som vi måste lämna stugan 12.00 Städade bort saker i stugan. Packade saker i bilen i takboxen mm. Sen tog vi en paus för frukost och där visade det sig vad det var för känsla. Låt oss säga att det blev Coca cola för mig. Den där känslan visade sig vara ett svagt illamående. Tiden gick och sådär kl 11.00 över gick känslan i en kaskad av kräkningar mot en av stugas bakre plintar. Tänkte att det var bättre där för då skulle jag vara i skydd. Fan va bra ställe det visade sig vara. Då jag valde ställe var det lite panik tänkte inte på cykelbanan 10 m bort. Man kan ju tänka sig att det inte passerar så mycket folk på en sån på en söndag men här var det trafik kan jag lova. Folk vi träffat under dessa dagar och kvällar cyklade förbi skrattade vinkade. Tror fan att en hurrade och asgarvade också. Efter sisådär 30 minuter så var jag klar. Sköönt tänkte jag.

Vi checkade ut åkte iväg in till Mariehamn för att kolla några sista matcher innan färjan hem. Parkerade bilen och så gick vi mot beachvolleyboll området. Började se folk massor. Kände den där känslan igen. Kristin och Evve fick gå före själva jag kommer efter sa jag. Tog en promenad efter vattnet för att få lite luft. Det blev en jävla lång promenad kan jag säga. Sen ringde Kristin, det var dags för oss att åka till färjan. Mådde bra igen skönt.

Kommer fram till färjeläget, Långa köer av bilar ringlar sig sakta fram mot båten vi hamnade i kanske i mitten av alla rader. Ja vad händer, jag får en kräk attack delux, Hoppar ur bilen springer sicksack mellan alla bilarna för att ta mig till ett mer enskilt ställe att spy på än mellan bilarna. Kommer fram till en betong vägg och där spydde jag som en galen. Folk hade asgarvat när jag sprang där och slutligen spydde mot en vägg öppet och synligt. Fick springa ikapp vår bil som hade förflyttat sig en bra bit fram. Visade sig vara precis där man lämnar in biljetten och blev då tvungen att passera alla jag tidigare sprang förbi. Och som dom skrattade. Satte mig i bilen och åkte in i färjan.

Väl där inne så skulle vi gå till taxfree avdelningen. Men redan när vi närmar oss så möts jag av en massa parfymdofter och måste springa och … ja gissa. Spydde som en gris på en toalett avdelning. Ni vet med sådana här små bås och öppet nertill och upptill. Jag tog den enda  lediga, gick ner på knä. Och som jag spydde. Jag spydde med skrik och allt. Ensam där inne blev jag rätt fort eftersom jag i mellan kräkningarna pratade om att jag måste ha åkt på kräksjukan. En timma senare skulle jag göra ett försök att gå ut på däck för lite frisk luft. Vilket brukar hjälpa. Gick upp 2 våningar och genom en lång korridor för att öppna dörren till fören. Möttes där av cigarett rök från säker 100 personer. Det började vattnas i munnen. Inte för att jag var sugen att röka utan för att det var dags igen för att SPY. Fick springa som en galen för att hinna ner till toa. Kommer in på toaletten som nästan är full. Gör en slängspya i närmsta handfat där folk stod och tvättade händerna. Jag hann inte längre..... Känslan över att behöva spy hade lugnat ner sig lite men jag chansar inte. Går in i samma bås som tidigare, mitt bås. Går ner på knä lyfter på toalocket och möts dör av bromsspår utan dess like och då satte allt igång igen. Men va fan. Varfööör. Sen när färjan närmar sig hamnen mår jag skapligt och kan gå ut ur det som har blivit min egen hytt för resan över.

Åkte av färjan med bilen och mådde ganska okej. När jag närmar mig Gävle så mår jag riktigt bra. Trött men bra. Kristin har under denna resa kastat ord på mig om att jag är nominerad till årets Jon. Jag tycker det inte är rättvist då jag kanske blivit matförgifta eller nått. Hehe."

Jorå, bakslaget kom som alla sa. Igår var det ju grin när jag lämnade på dagis. Och idag var det ännu mer grin vid lämning. Till och med hemma innan sprang hon efter oss och drog oss i byxbenen samtidigt som hon grät och gnällde. Hon kände väl på sig :-/ Dom där tankarna och känslorna som säger att jag borde vara hemma med henne. Hon är nog jättetrött....   Det är ju iallafall skönt att Theo trivs och springer raka vägen in på dagis för att leka. Han har knappt tid att säga hej då.
Det ska bli skönt att få hämta hem dom redan kl 14 idag och få en lite längre helg :-)

I år bjuder landstinget Gävleborg ALLA sina anställda på en sjujävla fest istället för att ge en liten sketen handduk i julklapp. ÄNTLIGEN säger jag! Även om det såklart sticker i ögonen på folk. Men som folk sliter i landstinget för skitlöner och ingen klapp i ryggen så är vi helt klart värda detta.
Och jag måste säga att det var en väldigt lyckad kväll :-)

Ca 2000 personer var där igår. 900 personer i tisdags och 600 i måndags.
Det bjöds på ett jättebra julbord med alla sorters delikatesser. Jag åt en överlasstad tallrik med mat och hade inte en susning om att det fanns ett dessertbort :-/ Men där det finns hjärterum finns det stjärterum som jag brukar säga! Så självklart fick det plats med lite götta i magen ;-)

Under hela middagen och efteråt bjöds det på underhållning från stora scenen. Östen med resten, Lina Hedlund, Salene, Thomas Di Leva och Idol Sebastian :-)
En mycket lyckad kväll :-) TACK landstinget för att vi ÄNTLIGEN fick en schysst julklapp. :-)

Vissa kollegor blev visst lite överförfriskade ;-)