De kan va farlit mä bio...
Iallafall, vi hann bara sätta oss ned och vi hörde en massa tjatter från andra sidan biografen.
Där satt ett helt gäng med utländska tonåringar, säkert en 15 st. Dom var väldigt högljudda med skrik och skratt.
Okej tänkte jag... filmen har ju inte börjat än. Dom lugnar säkert ner sig.
Men det gjorde dom inte..... Ett bra tag under filmen fortsatte dom vara högljudda.
Till slut fick en kille nog som satt alldeles bakom och och reste sig upp och skrek.
"MEN KAN NI HÅLLA KÄFTEN FÖR HELVETE!! JÄVLA BABIANER!!"
Oh shit... tänkte jag... Det där sista va rätt onödigt... Faktiskt allt var rätt onödigt. Jag kan förstå att man blir arg när man betalat 90 kr för att se på bio och inte får höra nått. Men man kanske kan be dom lite schysstare att vara tyst först..... Helt plötsligt stormar några av ungomarna ut ur salen. Strax efter reser sig två äldre män, oxå ulänningar och följer efter. När dom efter några minuter kommer in i salen igen ser jag ut genom dörren att en av dom äldre männen tar ifrån en av ungdomarna en brandsläckare, ställer ned den på backen igen och motar in honom i salen medan han säger något till honom.
En lite stund till senare kommer en annan svensk kille gåendes in i salen tillsammans med en vakt från bion.
Vakten sätter sig ned en stund och allt lugnar ner sig. Äntligen........
Det hade kunnat gå illa det dära... det hade kunnat komma en brandsläckare farandes i luften. :P
Jaaa... vart är världen på väg. Nu kan man inte ens gå på bio i lugn och ro. =)
Nyknådad, tryckt å kinesiologad :D
Igår var jag iväg till en kinesiolog och fick ryggen tillrättalagd igen. Den har varit dålig en längre tid men nu kunde jag inte vänta längre. Först ger hon en massage på kanske 30 minuter. MYCKET skönt. :) Sen trycker hon kotorna rätt utan att det knakar alls. Mycket behagligare än nån som bänder en åt alla håll å kanter för att få det att knaka så mycket som möjligt :S
Men den här gången va lite speciellt. För dom som inte vet det redan (fast det borde dom flesta veta vid det här laget =) så har jag då ett litet sömnproblem. Jag rusar alltså upp i sömnen, andas häftigt och hjärtat slår hårt. Sen släpar jag alltid mä mig täcket.... undra varför.. hum...
Iallafall så fick hon höra om det här och berättade att vi kan försöka lösa det genom kinesiologi. Enligt hennes förklaring så frågar man kroppens celler om sådant som hjärnan kanske inte kommer ihåg.
Det första hon kom fram till var något som hade med volleyboll att göra, vid ett träningstillfälle, för 5 år sedan, mellan en annan spelare och mig och till sist kom hon fram till att det handlade om en annan center. Hum.... Hur jag än tänkte och grejade så kunde jag inte komma på vad det skulle vara..... Kände mig lite misstänksam här och visste inte riktigt vad jag skulle tro.
Iallafall så gick vi vidare. Då kom det först fram något som hände för 7 år sedan, en bilolycka. Och det satt både mentalt, känslomässigt och fysiskt. JACKPOT!
Nu sa hon åt mig att ta fram en bild från bilolyckan. Eller mig själv sittandes i den kraschade bilen.
Sen sa hon åt mig att se på bilden ungefär som att jag satt på en teater och tittade på mig själv i bilen.
Efter det skulle jag gå fram till bilen, leda mig själv ur den och ta ner mig från scenen.
Sen skulle jag krama om mig själv och tala om för mig att allt kommer bli bra.
När jag låg där och gick igenom det här blev jag helt plötsligt väldigt känslosam.... och började gråta....
Jag blev jätteförvånad själv över det. Och orden som kom till mig när hon frågade hur det kändes att krama mig själv var lättnad och tröst. Ungefär som att jag hade förlåtit mig själv.
Efter det slutade vi och skulle fortsätta nästa gång sa hon.
Verkligen jättekonstig känsla..... Det kanske ligger något i det här ändå. Jag har iallafall sovit hela natten inatt....
Vi får väl se framöver. :)
Trasig?
Efter den fruktansvärda svackan i helgen ( eller hela den här sidan året!) så gav jag mig FAN på att göra en bra träning i går. Kände redan under uppvärmning att jag var lite trött i kroppen, men under inbollning så försvann det. Det gick bra och jag fick bra träff på bollen.
Träningen startade med spiketräning. NU kände jag riktigt hur sliten jag var igentligen. Det kändes knappt som att jag lyfte från golvet när jag hoppade och armen/axeln ville inte alls det jag ville. Prova olika tekniker, grejja, dona... DET SKA BLI RÄTT JÄVLARIMEJ!!! Men nä.... Efter ett tags trixande kändes axeln mest som ett slappt snöre som hängde efter kroppen. Ganska så bortdomnad, men ingen smärta tack och lov. Det betyder att jag bara är trött och sliten i axeln. Till råge på allt så blev jag så förbannad för att det inte fungerade så jag tog satts allt vad jag hade och kickade in en boll i vägen.... Det skulle jag INTE ha gjort. KNÄ HELVETE!!! Hur kan man va så dum.. kändes som knät böjdes åt handra hållet en kort sekund där.
Så nu sitter jag här med en axel som är slapp, ett värkande knä och en rygg som är typ... jättesne.
Tur att man ska till ryggknäckarn idag. :) Å tur att det är vilohelg från matcherna. :)
Å ännu mer tur att vi ska ha en SKITROLIG lördag :D Bowling, church street och sen PARTEY! :)
Allt springer ifrån mig??
Jag vaknade av att jag låg och snyftade hysteriskt och tårarna rann. En fruktansvärd klump i bröstet och panik känsla över hela mig.
Denna helg skulle jag haft Rasmus men han har fått varit hos mamma och pappa över helgen för att laget skulle till Ljungby och Gislaved och spela. Det var tungt att åka ifrån honom.....
Sen att jag verkar vara i en tung svacka i mitt eget spel gör inte saken bättre..... Jag har inte gjort annat än att förstöra för mitt lag i helgen. :(
Nu sitter jag här på jobbet fortfarande med en stor klump i bröstet och mår faktiskt inte alls bra....
Vad betyder den där drömmen igentligen?
Mot södern!
Idag börjar den roliga helgen!!! Sitter och softar en stund framför datorn nu men ska snart börja packa.
Det är rätt mycket som måste grejjas mä.
För i helgen bär det av ner mot södern. Match mot Ljungby på lördag och Gislaved på söndag. :D
SHIT va kul!! Jag är riktigt sugen på att spela nu igen. Efter förra helgen va man lite som i dvala ett par dagar... Vi är inte direkt vana att förlora nuförtiden.... Men det kanske va bra. Ett litet wake up call så att vi börjar spela som vi brukar göra igen.
Först åker jag och Rasmus hem till mamma och pappa i Kolbäck. Rasmus ska vara kvar där över helgen medan jag fortsätter nedåt södern. När tjejerna kommer bjuder mamsen på lite mat innan vi drar vidare.
Känns lite konstigt att behöva lämna bort Rasmus en hel helg såhär när man bara träffar honom varannan vecka.... Jag hoppas det kommer gå bra. Jag har pratat med honom om det och han är ok med det. Men ändå..... Lite jobbig magkänsla på mig där...
Tur att man har världens goaste lagkamrater som jag VET kommer få upp mitt humör :D
Enligt Sofi blir det en hel massa IK Sätra tjalalalalaaaaaaaaa. hehe
MOT SÖDERN!! Jag är RIKTIGT vinstsugen!!
Flåt!
Inatt hade jag tydligen en hel del äventyr för mig, enligt Peter då (dessa anklagelser är ännu inte bevisade).
Men hur som helst, så ska jag inatt tydligen ha stormat upp ur sängen, sprungit iväg (inte helt påklädd om man säger så...) och ställt mig i fotändan och pekat med hela fingret rakt på Peter och rytit någe väldigt elakt. Exakt vad som kom ifrån min mun vet han inte, bara att det va någe jätteelakt.
Efter det hade jag tydligen vänt på klacken och gått å lagt mig i sängen igen. Peter försöker smyga närmre för att hålla om mig varpå jag häver ur mig "rör mig inte!". Sen hade jag tydligen somnat om så fint igen.
På morgonen gjorde han ett tappert försök att närma sig mig igen och den här gången gick det ju bra.
Jag vaknar av att han säger "Jasså, du är snäll nu"
Öhhh... va????
Så förlåt min älskling att jag skällde ut dig efter noter inatt. hihi. Jag har aldrig sagt att jag va lätt att sova med ;)
Älskar dig! PUSS
Stora pojken!
Stora barnkalaset hölls hemma hos Tommie. Å hej å hå vilken fart de va. *puh* Tur att det bara va 2 timmar. 2 rätt långa timmar. Men kul var det. Och viktigast av allt, Rasmus hade det jättekul och va supernöjd. :D
På bilderna har vi fika hemma hos mig med mormor och morfar. Stolt ägare av en Sverige tröja han fick av Peter.
Den var en favvo :) Även hantlarna på 1 kg styck. Nu har han lika som mamma, fast lite lättare då ;)
Spelas flitigt just nu
Nä.. inte idag heller
Vi, laget som alltid är glada och peppar varandra. Den här helgen har det varit något annat....
Vi har surnat till och varit frustrerade som aldrig förr och försvunnit ned i en djup djup dal (jag erkänner mig själv skyldig till denna känslan). Det känns som vi har tappat bort varandra lite...
Kan det här vara nyckeln till att vi inte spelar som vi gjort förr?
Vi vet at vi kan och vi vet hur vi ska göra men.... det bara funkar inte.
I helgen har vi mött två väldigt bra lag. Tierp och Bromma, båda lag med högt tempo och vassa anfall.
Vi förlorade tyvärr båda matcherna med 3-0 i set. Men tittar man på siffrorna så ser man att vi ändå hänger med.
FAST vi spelar dåligt. Det säger ganska mycket om lagets kapacitet. Det som fattas är rutin och jämnhet.
Alla spelare är nya på den här nivån och jag tycker att vi gör jättebra ifrån oss som nykomlingar från div 2.
Speciellt med tanke på den tunna trupp vi har.
Än så länge har bar 4 matcher spelats av 14 st. Vi gör som Skuggan sa, vi tar en match i taget och bara njuter av att vara här i Allsvenskan.
Jag tycker vi ska försöka hitta tillbaka till den glädjen och sammanhållningen vi hade under div1 och hålla fast vid den. Det är den som håller oss starka. Visst, det är surt att förlora. Men vi har redan gjort en bragd, vi är i Allsvenskan :D
För FY FAN VAD DET HÄR ÄR KUL!!!
Nä usch....
Hemma premiär på polhemsskolan igår fö Allsvenskan och däremot Derby oxå.Sätra- Tierp på hemmaplan, ni kan ju gissa om vi var laddade.
Jag hade varit nervös hela veckan och fler än jag sov inget natten till igår. Vi visste att vi hade kapaciteten att kunna slå dom. Om allt stämmer så kan vi absolut! Matchen börjar bra och vi hänger med. Men helt plötsligt släpper vi och börjar missa... Tierp behåller sitt stabila spel samtidigt som vi börjar missa ALLT. Vi missar serve, anfall, servemottag... Vi klarar inte att göra nått vettigt med bollen alls. Väldigt snabbt och snopet förlorar vi matchen med 3-0.... FRUKTANSVÄRT surt och frustrerande att inte kunna prestera vårt bästa när vi möter ett sådant lag. Allrahellst när det sitter 70 pers i publiken och hejjar på oss, plus att både journalist och krönikör var där oxå.
Nä! Nu glömmer vi det här nederlaget och siktar mot högre höjder.
IK Sätra - Bromma idag på polhem kl 16.00
It´s payback time!!
Let´s kick som ass girls!!!!!!
Dagens i-landsproblem
Kristin sitter i supporten torsdag em. Det har varit en lång dag med mycket jobbiga och dryga samtal.
Vid 15 taget ringer en kvinna. Kvinnan har fått det nya CS2 programmet installerat. För er som inte vet så är detta ett slags paket för flera olika Adobe program. Ex photoshop mm.
Hon har tidigare haft det gamla programmet och har nu fått uppdaterat till det nya. Men har en massa gamla filer hon använt sig av i det gamla programmet.
Och nu till hennes OERHÖRT jobbiga problem.
När hon dubbeklickar på filen så öppnas det gamla programmet. VE OCH FASA!!
Hon måste alltså öppna programmet först och SEN öppna filen. Och SÅ kunde hon ju verkligen inte ha det. Så går det inte att arbeta alls!
Och det här kommer alltså från folk på sjukhuset... ujujujuj....
Om man relaterar det här problemet med sådana som att ex blodsystemet skulle gå ned och det därmed skulle bli något krisartat ifall det kommer in ett trauma som behöver blod.... ja.. Då kanske ni förstår att man känner sig lite lätt irriterad torsdag em när en sådan här kvinna ringer in.
Och det är ju inte direkt så att programmet inte fungerar. Bara det att det tar henne 5 sekunder längre att öppna sitt arbete.... *SUCK* säger jag bara.
Jag tror det är tur att jag bara sitter i supporten ½ dag i veckan nuförtiden.....
Nervklen...
Efter några dagar med mysko mage, lätt illamående och en rätt risig träning från min sida i tisdags så troooor jag nu att magen börjar rätta till sig. Jag har druckit RÄTT så mycket vatten dom här dagarna. Börjar faktiskt känna mig piggare. Ja... förutom i morse då när det kändes som jag ville krypa under täcket igen och försvinna från jordens yta. Bah!! Mornar har aldrig varit min starka sida... Snälla kan det bli ljusare snart!!
Sen räknar man ju minuterna nurå tills det är lördag och klockan blir 14. För i helgen är det nämligen hemma preimär för allsvenskan! Lördag kl 14:00 möter vi Tierp och på söndag kl 16:00 möter vi Bromma.
Jag är så SJUKT nervös redan. :P
Och det är så mycket som måste fixas inför helgen. Programbladen ska bli klara, det ska sättas upp affischer om matcherna ute, vi ska ordna funktionärer som skriver, bläddrar och sköter hotline, fixas fika som ska säljas mm mm. MASSOR att göra. Tur att vi har ett så jäkla grymt teamwork med allt :D
Och roligast av allt!! Våra nya overaller kommer till helgen. TJOHOOO!!! Helsvarta med vit text. Våra namn och nr på. Sen får vi nya uppmärmningströjor oxå. Röda den här gången tyckte vi skulle va snyggt :D
Sen har vi ju redan fått flera sponsorer tryckta på våra matchdräkter och nya väskor med våra nr på så vi kommer va så SJUKT snygga när vi kliver in i hallen på lördag :P
Är igentligen sängdax nu.... Å med tanke på hur trött jag va i morse så borde jag verkligen..
Nä.. Om man skulle göra som du Mirre. Hänga lite tvätt kanske.......
Ett ord: SJUKT!!!
Så har Allsvenskan startat och det med buller och bång från Sätras sida.
Den här helgen skulle bli lite pusslande med spelare så på fredagen reste coach Anders ned till Faköping med gänget: Mirre, Lisa, Sofi, Carin, Lillen, Elin och Maria. Själv var jag hemma den första matchen eftersom Rasmus fyllde 5 år på lördagen och vi skulle ha kalas för dom. Och Maria skulle ta tåget hem igen lördag kväll för att åka vidare till Thailand söndag.
Matchen startade kl 16.00 och jag följde varenda sekund på hotline. Jag var så nervös så jag mådde illa...
Döm om min förvåning när Sätra snabbt tog ledningen och höll i den!! Matchen slutade 3-0 till Sätra. Chockad satt jag och gapade hemma i soffan och fattade knappt vad som hade hänt. Miljoner frågor snurrade i huvudet. Jag var tvungen å ringa på en gång till Anders och få en rapport. Referat från matchen i tidningen går att läsa här.
Tjejerna var HELT överlyckliga och jag kan tänka mig hur mycket som skreks direkt efter matchen.
Gissa om jag var laddad nu när jag skulle åka och spela på söndagen. Jag stod och hoppade hemma i vardagsrummet, så sugen var jag på att spela :)
Så innan jag, mamma och pappa startade resan mot Västerås så stannade vi till på McDonalds söder här i Gävle och köpte ett BigMac mål för jag var så hungrig. Dom andra åt inget förutom lite strips.
Senare framåt kvällen började jag få ont i magen. Och på natten började kräkmaraton..... :( Mellan 1-6 på natten kräktes jag säkert en 9 gånger..... Matförgiftad av en kall bigmacburgare... fy fan :( Jag kunde knappt tro det var sant och räknade timmarna jag hade på mig att bli bättre efter varje gång jag kräkts.
När jag vaknade vid 8 på morgonen mådde jag inte illa längre iallafall men däremot grymt törstig. Det kändes som jag hade en öken i munnen. Men vågade inte dricka.... Jag tog en tre klunkar vatten och avvaktade. 1 timma senare om även det upp. :( Jag började inse att det inte skulle funka att åka och spela. Och kl började närma sig 9 när vi var tvugna att åka från Kolbäck för att hinna till Jönköping i tid. Men efter att ha ätit en yoghurt och druckit lite mer vatten och fått behålla det beslutade jag att jag ville chansa. Jag hade ju ändå 5 timmar på mig att bli bättre. Så vi drog iväg.
Ett bra beslut :D För när det var dags för match mådde jag faktiskt mycket bättre. Då hade jag fått i mig ännu lite mer vatten och yoghurt.
Tyvärr fanns inte mycket krafter under matchen. Det kändes som att en sten låg emot hjärtat hela matchen.. och då är inte 5 set det man önskar sig mest kanske. Men jävlaranamma tänkte jag!! Jag ska klara den här matchen, Efteråt skiter jag i hur jag mår.
Hela matchen kändes lite lojt från alla håll. Men jäklar vad vi kämpade tillsammans allihopa. Vi har verkligen viljan!
En sån vilja att alla ger precis allt dom har kvar i kroppen för att knyta ihop säcken. Vi är ett samspelt lag som har samma kämpargläde allihopa. Viktigast av allt är att vi har kul ihop och alltid stöttar varandra hela matcherna igenom. Vår styrka! Vi vann även söndagens match med 3-2. Så efter en lyckad helg ligger vi nu på delad första plats med tierp i allsvenskan.
Nästa helg väntar derby på lördagen mot Tierp och på söndag Bromma. Förmodligen kommer en del sponsorer att komma och titta och det coolaste av allt. Sofi har fixat så attStisse, Redaktionschefen för Gävle nyhetsbyrå kommer på lördag och tittar.
Allt det här är så SJUUUUKT!! :D
Jag är så grymt stolt att få spela med er tjejer!!
Ja.. nån gång snart skulle det ju hända...
För det var ju faktiskt flera år sen sist det hände...Och det typiska va ju att det var mitt ibland en massa människor!
Japp... Kristin har gjort det. Slagit på arslet mitt framför folk i en rejäl duns.
Jag och Tommie skulle titta på Prolympia, om det kanske var något för Rasmus.
När vi småpratandes promenerar från Estraden mot skolan hittar jag den enda lilla isfläck som finns efter vägen och vipps!! Så försvann fötterna, SIDLEDES!! Man känner den där hundradels sekunden när fötterna lättar från marken och man hinner tänka "Åhfan!" SMÄLL säger det bara så sitter jag där på sidan mitt i leran...
Det enda jag får fram är AJ! och Tommie tittar ner och säger "Oj, hur gick det?"
Eftersom det är folk både framför och bakom som sett min lilla resa ner i leran så går det snabbt upp igen.
"Öhh... jo det gick bra" Vi fortsätter promenaden och ungefär 1 minuter senare brister Tommie ut i apflabb.
Han är helt röd i ansiktet och kan knappt andas. "Det såg så jävla roligt ut" säger han.
Mm.... Jävligt skönt var det oxå tänkte jag och såg sur ut först... Men sen kunde inte jag heller hålla mig och börjar apflabba jag med.
För helt ärligt... Det ser ju jäkligt roligt ut när nån slår på arslet! Och försöker man hålla sig från skratt så skrattar man bara ännu mer.
Det kanske är som dom säger... Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. ;)
I just mmmmm.....
Smoothie ;)
Well...
Thats life...
Året 2007
Kanske....
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag ger aldrig några nyårslöften, det slutar bara med att jag gör mig själv besviken :P
3. Blev någon av dina vänner förälder i år?
Japp. Sussie och Dragan blev föräldrar till lilla Victor.
4. Dog någon som stod dig nära?
Nej. tack och lov!
5. Vilka länder besökte du?
Åland... Det blir väl Finland dä. hehe
6. Är det något du saknar år 2007 som du vill ha 2008?
Ett endaste litet år utan massa skit kanske....
7. Vilket datum från år 2007 kommer du alltid att minnas?
30 juli. Kristin (hjärta) Peter och 8 dec för då vann vi div 1. :)
8. Vad var din största framgång 2007?
Vinst med laget i div 1 såklart!!!
9. Största misstaget?
Hum.... Det vet nog mina närmsta :P I våras nån gång =)
10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Småsjuk är man väl jämt... skadad.. nja.. Förutom nån axel ur led så... har jag väl klarat mig rätt bra.
11. Bästa köpet?
TV Bänken jag handlade inför min inflyttfest.
12. Vad spenderade du mest pengar på?
Fester och kläder... tyvärr
13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Beach, massa nya vänner och så min kärlek såklart.
14. Vilka låtar kommer alltid påminna dig om 2007?
Det finns tre låtar... Markus Fagervall - Everything changes, Sonja Aldén - För att du finns.
Och den viktigaste av allt: Frida - Dunka mig gul och blå :)
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Det här har nog varit ett av dom tyngsta åren....
16. Vad önskar du att du gjort mer?
Roliga saker med min son...
17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Spenderat mindre tid på att vara dum och tro en massa saker...
18. Hur tillbringade du julen?
Men min älskade familj, hela tjocka släkten.
19. Blev du kär i år?
Jajamensan
20. Hur många förhållanden?
2 st....
21. Favoritprogram på tv?
Inget just nu... Följer inget speciellt.
22. Bästa boken du läste i år?
Jag läser ju aldrig böcker juuu
23. Största musikaliska upptäckten?
Öhm... ingen speciell där heller.
24. Något du önskade dig och fick?
Önskade mig inget men fick smink av min älskling
25. Något du önskade dig men inte fick?
nee...
26. Vad gjorde du på din födelsedag 2007?
Jag hade ett herrejössesparty för alla mina nära och kära :)
27. Finns det något som skulle gjort ditt år bättre?
Det finns det nog, men det orkar jag inte spekulera i nu. Det som är gjort är gjort.
28. Hur skulle du beskriva din stil år 2007?
Lättsam och bekväm :)
29. Vad fick dig att må bra?
Mina vänner bar mig när jag mådde som sämst. Min älskade son Rasmus. Peter, du fick mig att leva igen :)
30. Vem saknade du?
Tina när hon flyttade...
31. De bästa nya människorna du träffade?
Peter, Jesse, Asp, Erika, Picco, Tompa, Björn, Kristin mfl
32. Årets sötaste?
Den finaste i hela världen VARJE år. Rasmus såklart :D
33. Årets hetaste?
IK Sätra babes! Are there any others!? :P
34. Årets största kärlek?
Ens fråga.... PETER såklart :)
35. Årets besvikelse?
Mig själv....
36. Årets bästa?
IK Sätra volleyboll damer!! :D
37. Årets snällaste?
Alla jag har runt mig är snälla. Men mamma och pappa.... Ni är världens bästa. :)
Kopiera och lägg in vad ni gjort under året!! :)
Snart äre dax :)
Sen att man blev yr i skallen och hade gele i bena efteråt när vi skulle ha bollpasset var en annan sak. :)
Fredag oxå träning. Sååå skönt och sååå kul. Nä.. bra kan man inte säga att det gick. Men roligt :)
Söndag träningsläger 10-12 och 15-17. Första passet.. ett ord: KATASTROF!
Vi såg ut som ett sämre div 3 lag..... Genant...
Andra passet MYCKET bättre. Första träningen som laget började se ut som det gamla vanliga IK Sätra igen.
Lisa bankade som en gud igen :)
Så förutom två stukade fingrar, en vrickad vrist och ett svullet och ont knä så har helgen varit skiiiiitbra :D
Ikväll är det träning igen och vi räknar alla timmarna nu fram till fredag när det är dags att åka iväg på första bortamatcherna i Allsvenskan. Själv kommer jag att hoppa över den första matchen mot Falköping (Volleybollgymnasiet) eftersom Rasmus fyller hela 5 år då och vi ska ha barnkalas.
Men jag reser nedåt söndag morgon för att joina laget i den andra matchen mot Jönköping. Ska bli SÅÅÅ kul :D
hela laget känns taggat och spänt. Vi har inga förväntningar på oss och vi ska bara ha roligt och spela så bra vi bara kan.
Inget att förlora brudar. Nu rullar vi!!!
Nä, det va knappast jag som blev supen under bordet....
Nyårsafton i Norrtälje hos mellanbroder Anders och hans tjej Maine. Firandes med dom, min äldsta bror Stefan, hans tjej Susanne och deras två barn Jonna och Hannes, mamma, pappa, jag och Peter
Efter att ha mellanlandat på OKQ8 i Östhammar och inhandlat lite godis så landade vi till sist i Norrtälje vid 16.30 taget. Det serverades först en kanapé med räkröra i och en jättegod drink. Nått med päronsmak tror jag, supergod. Den åkte i snabbt ;)
Efter det började det kockas ute i köket. Jag höll mig undan, tänkte jag skulle få bli serverad för en gångs skull.
Förrätt var en toast med avocadoröra toppad med räkor. MMMMMMMM säger jag bara :P
Varmrätt var oxfilé med potatisgratäng och sallad med fetaost. MUUUUUMS!!!
Efterätten tog jag inte kort på för då hade jag redan blivit full....... Men cheescake med digestive och kiwi. YAMMMIII!!
Ah.. efter allt det dära va man ju rätt mätt då. Men sprit gick det ju i ändå. Så när vi var ut å kolla på fyrverkerierna va vi redan dyng. hehe
Försökte ta nått kort på det å.
Efter det gick vi in igen och baren öppnade på riktigt. Det va nu det blev fest:P
Och jag blev INTE fullast. hehe
Vid 2 taget intog vi lite nattamat i form av överbliven avocadoröra med räkor. SWEEET
Helt plötsligt va kl 4!! Shit... vart har tiden tagit vägen!! Full som ett ägg rullade jag iväg till sägen.
Hörde Peter komma ut från toan och mötte honom i dörren..... mm jorå.. jag körde buss... *skäms*
Efter det ramlade jag in i rummet igen och somnade nog på vägen ned mot kudden.
För dagen efter minns jag inte ens hur jag fick av mig kläderna eller hur jag kom i säng.
Dagen efter blev de inga bilder..... Familjen vaknade vid liv vid 12 taget och alla som lik vid köksbordet och sa inget. Det va framdukat med mackor och allt men alla bara satt och stirrade ett tag. Tills samtliga reste sig och gick och la sig igen utan att ha rör nått. Peter hade svettningar och jag hade ryckningar. hehe
Vid 2 taget vaknade jag till liv igen. Den här gången kunde jag äta två korvar med bröd. Peter satt med en korv i handen och såg allmänt borta ut bara. stirrandes ut i tomma luften... han fick gå och lägga sig ett tag till.
Vid 5 taget kunde vi starta vår färd hemmåt igen. Men den här gången skippade vi Östhammar och drog igenom Uppsala istället :P
En mycket lyckad nyårsafton. Nu startar ett nytt fräscht och BRA år har jag bestämt :)
