♥ Dag 7 – Min bästa vän

Min bästa vän ja....  Oxå något lite svårt att skriva om. För det är ju så, att Peter naturligtvis är min allra allra bästa vän. Han är den som alltid finns vid min sida i vått och torrt. Han är den jag kan prata med om allt.
Och den jag kan lita på 100% i allt.
Men sen är det ju även så, att man behöver ha en "vanlig" kompis oxå. Hur nära man än är så anser jag att man behöver ha vänner vid sin sida. Vänner som man kan prata sånt där tjejjigt med, som killar inte orkar lyssna på. Eller sådan dom kanske inte borde lyssna på ;-)
Jag vet inte om jag har någon sådär allra bästaste vän. Jag har inte så många vänner i antal. Men dom jag har är bra och goda vänner som jag litar på :-) Sen finns det naturligtvis någon som kanske står mig lite närmre :-)

Mina vänner är otroligt viktiga för mig! Tyvärr har jag inga bilder på dom så ni får hålla till godo med den här "snyggingen". ;-)


Speciell sovställning

Lilla Agnes har en speciell sovstil. Om ni minns så sov Theo bara på mage, och då menar jag BARA.
Agnes sover tack å lov på rygg. Men hon är lite rolig. För så fort hon somnat in ordentligt så vecklar hon ut händerna.




Sötnöten :-D


Det var föresten en mycket nöjd storebror som fick sitta med Agnes i knät igår






♥ Dag 6 – Min dag

Den här skulle jag ha bloggat om igår istället. Då hände det iallafall lite grejjer.
Idag har det faktiskt inte hänt nånting roligt. Vår dag har sett ut såhär:

Jag har varit vaken sedan ungefär 3.30 när Agnes skulle äta för tredje gången. efter det somnade hon inte riktigt om igen. Och kl 4 kom Theo över till oss. Tog lite tid innan han somnade om. För att sedan vakna för dagen kl 6. Då hade jag inte somnat om ännu..... Kan säga att jag hade ångest och önskade jag bara kunde dra täcket över huvudet och sova vidare.
Iallafall så vaknade vi av att det var snöstorm och dryga -10 grader. Så det skulle bli en innedag om inte vädret ändrade sig. Morgonen var jättemysig. Agnes sover rätt mycket på mornarna så jag och Theo får mycket tid för oss själva att mysa.
Åt frukost runt 8.30 och kl 10 sov han 1 timma.
Vaknade, busade lite. Och sen åt vi lunch. Pyttipanna, inte alls poppis. han åt bara rödbetorna :-)
Såg att solen började bryta fram lite. Men Agnes sov som en stock och jag ville amma henne innan vi gick ut. Men ja... hon vaknade rätt sent. Så det blev inget gå ut. Istället sov theo 1 timma till mellan 15-16.
Jag var rejält trött vid det här laget efter min sömnlösa natt. Orken tröt rejält. Så jag hoppades få vila en stund jag med. Men såklart så vaknar Agnes när Theo somnat. Så det var bara å glömma..... 

Kl 16.30 kom Peter hem. Det lagades middag och åt.
Kl 19.30 somnade Theo. Och ungefär samtidigt kom Rasmus hem. :-)
Han duschade och sen nattade jag honom.

Nu är kl 20.30 och jag och Peter sitter framför tv:n. Agnes småsover lite här bredvid. :-)
snart ska vi med hoppa i säng. För vi behöver VERKLIGEN få sova.

Så.. det var vår händelserika dag... eller nått.

//Tjing!!

Jag önskar...


Jag önskar det fanns två av mig så jag kunde myspysa, prata, leka och gosa med både Theo och Agnes samtidigt.
Igentligen behöver jag tre av mig..... 


♥ Dag 5 – Vad är kärlek


Det finns många definitioner av ordet kärlek. Kärlek till sin andra hälft, sina barn, föräldrar eller syskon.
Kärleken till husdjur, sport, konst... ja vad som helst. Kärlek betyder olika från person till person. Och det är något som var och en måste svara på vad det betyder för just den personen.

Kärlek är en stark känsla Och för mig är det något jag inte kan eller vill vara utan.
Kärleken för sporten jag sysslat med sedan jag var 10 år, volleyboll.
Kärleken för min nära och kära vänner.
Kärleken för mina föräldrar, syskon och syskonbarn.
Men främst kärleken för min egen familj. Min Peter och våra älskade barn Rasmus, Theo och Agnes.

Vad är kärlek?

Kärlek är livet!


Familjedag

Dagen började med sovmorgon till 9:15. Kom ner till ett dukat frukostbord med första adventsljuset tänt, kaminen tänd och glöggen på spisen :-D Underbart! :-D

Theo har precis vaknat nu efter att ha sovit lite middag. Nu ska vi göra oss klara och bege oss ner på skyltsöndag på stan. MYYYYS!!! :-D


♥ Dag 4 – Det här åt jag idag


Helstekt fläskfilé och hemmagjord potatisgratäng med MASSOR av grädde i :-P
Och allt lagat av min älskade blivande make :-D


Så kanske det blir en tredje gång...

Så har det kanske hänt igen då. Att min mjölk inte räcker till helt enkelt. Det verkar vara standard att det funkar superbra den första månaden, men sen är det som att mjölken inte räcker till eller att den är för tunn lr nått.
Att hon ammar intensivt på kvällarna, ja så är det ju. Men igår var det någe fruktansvärt. Jag gjorde inte annat än ammade och ammade tills brösten värkte rejält. Hon var inte alls nöjd och glad mellan amningarna heller. Och när jag lade henne till bröstet så släppte hon och var missnöjd hela tiden. Det var som att det inte kom något.
SÅ, jag fick nog och åkte iväg och köpte ersättning. kl 22.30 fick hon 80 ml ersättning som hon slukade med hull och hår. Slocknade direkt och sov till kl 4 imorse!! :-O
Vaknade och ammade från båda brösten. Slocknade igen och sov vidare till kl 7 :-D Det ni!!
Annat än Theo som vaknade och åt varje timma första 5-6 veckorna. Ersättning eller inte, det spelade ingen roll alls.

Iallafall!! Jag tänker faktiskt inte älta detta med ersättning en tredje gång. Jag vet ju att det kan hända och jag orkar inte må dåligt över det helt enkelt. Jag tänker inte ge upp ännu dock. Jag ammar på så det ryker om det. Sen får vi se vilken väg det bär av åt. Så är det. Huvudsaken lillfisan är nöjd och glad.


Pepparkaksbak

Eftersom det var snöstorm även igår hela dagen så blev det en innedag för hela familjen.
Så i väntan på att pappa skulle komma hem från jobbet så körde vi lite pepparkaksbak :-D








♥ Dag 3 – Mina föräldrar

Inga och Lars Ekdahl. Världens bästa mamma och pappa!


Vi börjar med mammsen. Mammsen är född 1944. Och vad jag förstår är hon född i Eskilstuna. Min biologiska mormor hette Anna-Greta. Morfar vet jag tyvärr inte vad han heter och jag har heller aldrig träffat honom.
Mamma hamnade tidigt på barnhem men blev tack å lov adopterad av dom som jag kallar min riktiga mormor och morfar, Elsa och Bertil. Dom som fanns där :-) Så mammsen är uppvuxen i lilla Kungsör. Och vad jag fått berättat för mig så var det på dans i köping som hon och pappa träffades. :-)
Det jag vet är att mamma jobbade som hårfrisörska när jag var riktigt liten. Hon hyrde en stol inne i köping.
Men fick problem med kroppen redan då så hon började jobba som säljare på en barnklädesaffär inne i Västerås istället.
Mamma och jag är rätt lika till sättet. Hon har ett sjujäkla humör ibland. Vi kunde ryka ihop rejält på mornarna ibland när hon inte hade fått sin kopp kaffe än. Och jag var grinig bara för att det var tidig morgon.
Hon har skinn på näsan min mamma. Ingen ska tro att dom kan komma och sätta sig på henne. Hon kan minsan säga ifrån och tala om vad som gäller :-) En mycket bra egenskap skulle jag säga :-)
Men sen är hon även den mest mjuka, goa, känslosamma och snälla oxå. .
4 barn har hon men jag har aldrig känt mig undanskuffad på något sätt. Hon har alltid haft en arm över för oss alla. När jag tänker tillbaka så kan jag inte minnas att hon satt ner knappt. Hon var alltid på fötterna och grejjade med något. Städade, lagade mat, syltade, saftade, bakade, tvättade, plockade och grejjade. En supermamma helt enkelt :-)
För 26 år sedan drabbades hon av fibromyalgi. Det betyder att hon har ständig värk i muskler och leder. Och när jag skriver ständig så menar jag ständig. 24 timmar om dygnet, varje minut, varje sekund.
Det kan göra ont på henne om man kramar henne lite för hårt. Men ändå har jag aldrig hört henne klaga över smärtan. Hon har bara kämpat på i samma takt som tidigare.
Min mamma har alltid funnits där för mig. Och finns fortfarande alltid där. Ställer alltid upp när man ber henne om något. Och man behöver inte ens be henne oftast. Hon vet och känner på sig.
Som när jag skulle åka på anställningsintervju i Sandviken. Jag skulle åka själv och sedan sova över hos min faster som bodde i Gävle. Jag hade ingen lust alls att åka själv och drog ut på det så länge jag kunde. Låg inne i min säng och hade ångest. Nervös för intervjun och för att åka själv.
Så när jag ligger där och har ångest så kommer mamma in. Hon sätter sig på sängkanten och smeker mig i håret och säger "Vet du, jag följer med dig till Sandviken. Vi åker imorgon tillsammans över dagen".
Det var som en sten lossade från bröstet. :-)
Det är min mamma det!


Min pappsen då. Han är född 1943 i Kolbäck och är även uppväxt där. Han har bott i Kolbäck hela sitt liv.
Min farmor och farfar heter Maria (Maja) och Ivar. Farfar har jag aldrig träffat för han dog innan jag föddes. Farmor dog när jag var drygt 3 år. Men det konstiga är att jag minns henne som om det vore igår. Jag var där varje dag och hon var min bästa vän. Hon sitter fastetsad i mitt minne förevigt. Hur hon såg ut och vad vi gjorde tillsammans. :-)
Pappa är en sån där slitvarg som jobbat hårt i hela sitt liv. Sedan han var en sådär 15 år vill jag minnas han berättat. Redan när han var ung drog han in pengar till familjen. Hela mitt liv har han jobbat som asfaltsläggare på sommaren och plogat på vintrarna. Han har slitit hårt för att försörja oss och för att vi ska ha det bra.
Men trots att han jobbade nästan dag och natt jämt så kan jag inte minnas att han fattades mig. Han fanns där ändå jämt när jag behövde honom.
Pappa är en allvetare. Honom kan man fråga om allting och han kan svara på det. Speciellt om man åkt vilse och ville ha guidning på rätt väg. Geografi är hans grej helt klart. Det finns nog inte många vägar han inte åkt på i Sverige :-)
Pappa är en varm, snäll och lugn person. Hos honom känner man sig tryggast i världen.
Jag kan knappt minnas att han någonsin höjt rösten åt mig. Det är isåfall väldigt få gånger. Och då har jag nog förtjänat det väl. hihi
Ett starkt minne från jag var liten var när jag fick åka med i hans lastbil. Han hade som en liten inbygd pall mellan hans förarsäte och passagerarsätet där jag fick sitta. Det var hans lilla flickas plats :-D
Och ett av dom mysigaste saker jag visste var att få sitta på köksbordet och äta böckling med pappsen. Han skalade och jag åt :-D
Någonstans runt 40 års åldern fick pappa astma. Dom tror att den kom i samband med att han försökte sluta röka. Sedan dess har astman bara blivit värre. Och för ca 4 år sedan fick han en stroke som inte gjorde saken bättre direkt. Tack å lov gick allt bra och han klarade sig rätt så helskinnat. Men han kunde inte längre arbeta utan fick gå i förtidspension.

Min mamma och pappa har varit gifta i 45 år!! Det ni! Det kallar jag kärlek :-D



Jag är vuxen, men jag vet än idag inte hur jag skulle klara mig utan min mammsen och pappsen.
Jag älskar er!


tokstolla

Ja, jag är en riktig tokstolla. Och ibland är jag verkligen virrig i pannan. Dom ringde från bvc och frågade vart jag hade hållt hus kl 11 idag. Jag blev alldeles tyst och satt som en fågelholk med kakhålet öppet.
Funderade febrilt vad hon menade med det..... Tydligen hade jag haft en läkartid till Agnes idag kl 11. Hon undrade om dom hade glömt ge mig tiden eller om det var jag som missat det bara.
Ja... självklart är det fröken tokstolla som missat detta totalt. Nästa bvc tid jag fick till Agnes var den 30/11. Och eftersom hon skrev läkarbesöket under den tiden så antog jag att den var efteråt. Så jag tittade inte ens någe närmre just då på datumet. *suck*
Vi fick iallafall en ny tid den 9 december. Och det passar skitbra för då ska vi ändå dit med Theo på hans 1½ års kontroll och vaccination. Så då slipper det bli så mycket åka för oss.

ja.. vad mer. Jo jag har fått upp julgardiner i köket. Eller jul och jul... Det är röda panelgardiner och vita bakom. Gillar när det är stilrent :-) Det blir ju juligt med rött. När Theo har somnat blir det nog fram med adventsljustakarna :-) Myyyys.


♥ Dag 2 – Min första kärlek

Hmm... Ja, för det första är ju förälskelse och kär två hela olika saker. Och kärlek tror jag inte man upplever på samma sätt när man är riktigt ung eller liten.
SÅ, min första förälskelse "kärlek" hände när jag var ungefär sådär en 8-9 år. Han hette Björn och var två år äldre än jag. Han och hans familj bodde några hus ifrån mig bara. Och jag brukade gå förbi hans hus sådär en 111 000 gånger om dagen. hihi  Han hade en sån där supersöt leverfläck alldeles ovanför läppen.
Sen brukade han och hans kompis gå förbi vårt hus ibland när dom skulle till affären, för det var den närmsta vägen för dom. Men såklart fick en liten förälskad småflicka för sig att dom gick där för att JAAAG bodde ju där :-)

Jag skulle nog ge mig själv lite stalker varning här.  För herregud vad jag stirrade ut den stackars killen på skolan, discon och ja... överallt. Jag satt hemma och skrev Kristin love Björn i varjenda bok och på varenda pappersbit jag hittade tror jag :-) Drömde sådär som bara en liten flicka kan göra :-) Just där och då var jag såklart övertygad om att jag var kär på riktigt. Och jag skulle DÖ om han inte uppmärksammade mig.

Ett antal år senare när jag och min klass tog studenten från gymnasiet och festade loss på statshotellet. Så var han och hans kompisar utanför och åkte omkring. Precis som massor av andra killar och tjejer som inte hörde dit var. Jag var totalt DYNGRAK och travade fram till honom och berättade rakt av att jag varit kär i honom när jag var mindre. HAHAHA!! Han skrattade bara och tog det bra. Skönt det då.
Vaknade dagen med lite lätt ångest kanske.. men jaja :-) Man tar bara studenten en gång i sitt liv :-)

MEN! ska jag berätta om min första kärlek. Så blir det sådär äckligt klyshigt tycker säkert dom flesta. Men det är iallafall sant. Min första riktiga kärlek är Peter! Det finns ingen någonsin som fått mig att känna så som som han gör. Ingen någonsin som behandlat mig så bra eller förstår mig så bra. 3½ år har vi varit ett par och det känns som igår vi träffades. Du ger mig fortfarande fjärilar i magen min älskling!
Och alla dessa kärlekar jag haft tidigare i mitt liv, har varit en nödvändig resa på vägen. Där man tar reda på vem man är och vad man igentligen vill ha. Och 29 år gammal hittade jag det :-)


Du och jag mot världen min kärlek!




Sleeten

Jag är sjukt sjuuuuukt jäkla trött!! och jag som lovade mig själv att INTE klaga eftersom Agnes sover så jäkla mycket bättre än Theo någonsin gjort. Men... Så har vi ju lilla Theo fortfarande som OXÅ vaknar på nätterna.
Det blir inte mycket sömn för någon av oss längre. Jag kan inte direkt sno åt mig båda sovmornarna på helgerna nuförtiden eftersom Peter är vaken lika mycket som jag på nätterna. Stackarn..... Fy fasen och gå och jobba sen och vara trött. I slutet av veckan såhär är man rejält sliten i kroppen.

Snart ska vi stoppa i oss lite frulle härhemma och sen bär det av till dagis med Theo. Sen ska jag grissova vill jag lova!!! Hoppas bara Agnes går med på den planen......

//Godmorgon i stormen


♥ Dag 1 – Presentera mig själv.

Jag heter Kristin Ekdahl. För dom som inte vet det är mitt fullständiga namn Inga Maria Kristin Ekdahl.
Inga efter mammsen och Maria efter farmor :-)
Jag är född och uppvuxen i en liten by som heter Kolbäck som ligger ca 2 mil utanför Västerås.
Jag föddes 4 augusti 1977 och är alltså 33 tunga bast redan :-) Fråga mig inte vilken tid jag föddes eller vilken längd och vikt jag hade för det har jag ingen aning om.
Jag har tre stycken äldre bröder. Så jag har rätt mycket skinn på näsan. Det behöver man ha med bröder... speciellt äldre ;-) Man får tåla en hel del. Eller hur brorsorna! ;-)

Hade någon frågat mig hur jag skulle beskriva mig själv för 20 år sedan hade jag svarat en blyg tjej med dåligt självförtroende. Någon som gärna höll sig i bakgrunden och inte gjorde allt för mycket väsen av sig.
Fråga mig idag så skulle jag beskriva mig själv som en glad och framåt tjej som tar för sig av det som bjuds i livet.  Jag har varit med om tillräckligt mycket för att förstå att varje dag är viktig. Att vara glad och lycklig för det man har. Och inte kasta bort livet på att önska man hade något annat eller var någon annan.
Att inte dömma människor hur som helst. Lyssna och försöka förstå och se saker i olika synvinklar.
Sen att jag fortfarande kanske har lite kasst självförtroende... ptja.. vilken tjej har inte de.

1999 förändrades mitt liv. Jag tog mitt pick och pack och flyttade till Sandviken pga jag fick jobb där. Jobb som IT.tekniker på sjukhuset. Ett år senare träffade jag Tommie. År 2000 flyttade vi ihop i Gävle. Och 2003 föddes vår son Rasmus. 2005 separerade jag och Tommie och jag började om från början på egen hand.
2007 träffade jag mitt livs kärlek, Peter. 2009 och 2010 föddes våra barn Theo och Agnes.

Idag lever jag det liv jag alltid drömt om. Med min själsfrände vid min sida och våra underbara barn.
Det är allt jag behöver. Min familj och kärlek.




Undrars....

Ja undrars jag.... Om man går ner en 15-20 kg. Skulle man kunna bära upp en sån här klänning då tro?






hmmmm.......


Bloggutmaningar

Ojojoj... vet inte om jag ska våga mig på att göra den här utmaningen. Det är en 30 dagars bloggutmaning. Kan bli svårt... Ser iallafall ut såhär:

♥ Dag 1 – Presentera mig själv.
♥ Dag 2 – Min första kärlek.
♥ Dag 3 – Mina föräldrar.
♥ Dag 4 – Det här åt jag idag.
♥ Dag 5 – Vad är kärlek.
♥ Dag 6 – Min dag.
♥ Dag 7 – Min bästa vän.
♥ Dag 8 – Ett ögonblick.
♥ Dag 9 – Min tro.
♥ Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
♥ Dag 11 – Mina syskon.
♥ Dag 12 – I min handväska.
♥ Dag 13 – Den här veckan.
♥ Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
♥ Dag 15 – Mina drömmar.
♥ Dag 16 – Min första kyss.
♥ Dag 17 – Mitt favoritminne.
♥ Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
♥ Dag 19 – Detta ångrar jag.
♥ Dag 20 – Den här månaden.
♥ Dag 21 – Ett annat ögonblick.
♥ Dag 22 – Det här upprör mig.
♥ Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
♥ Dag 24 – Det här får mig att gråta.
♥ Dag 25 – En första. 
♥ Dag 26 – Mina rädslor.
♥ Dag 27 – Min favoritplats. 
♥ Dag 28 – Det här saknar jag.
♥ Dag 29 – Mina ambitioner.
♥ Dag 30 – Ett sista ögonblick.


Ja... vi får se helt enkelt. Vad tycker ni? Ska jag? Orka?

Nytt utseende

Japp, min blogg har fått en rejäl makeover :-D Och det har jag supergoa Mia att tacka för :-D
Jättetack!!! :-D
Ja.. jag må vara it-tekniker. Men göra websidor, det kan jag faktiskt inte.


Älskade mammsen och pappsen var här och hälsade på igår. Fick köttfärslimpa och svampstuvning med skickat :-) MUMS!
Sen blev både jag och Theo klippta. Väl behövligt för oss båda. Theo blev riktigt pojkig nu :-)
När jag försökte ta kort på honom så gick det väl sådär.... Han är ju en riktig smilapa vår kille.








Sen har ju vår lillfisa blitt hela 1 månad gammal igår. Tiden går fasansfullt fort.
Och det roliga är att det går faktiskt bättre än jag trodde att vara hemma med två bebisar. Skönt!








Ännu en dag och kväll som bara rasat förbi. Morgonmys och sen frukost. Sen är det sovning en stund för Theo. Vaknar och äter lunch. Sen går vi ut några timmar. och sen är det eftermiddag och pappa kommer hem :-)
Familjemiddag och sen kvällsmys. Ungefär så ser dagarna ut :-) Imorgon ska Theo på dagis så då blir vi själva jag och Agnes några timmar. Får se vad vi hittar på. Men nu är det läggdags. Här gäller det att försöka få så många timmars sömn som möjligt. Det blir inte mycket vila på dagarna nämligen.

//Over and out


Egentid?


Har man någon egentid som trebarnsmamma?

Jamen självklart har man det! På kvällarna när Peter är hemma så får jag gå på toa och duscha ifred :-D
Det är egentid de! ;-)

Äntligen helg?

Konstigt det där hur det äntligen blir fredag. Och man ser fram emot en helg tillsammans med familjen. En massa mys och bara umgås och ha det bra. Planer på att åka ner till stan tillsammans. Baka pepparkakor hela familjen. dricka glögg och myspysa :-)
Så kommer lördag morgon. Och den börjar med kaos, skrik och bråk. Å så sitter man där... lördag morgon vid frukostbordet. Och bara stirrar trött på varandra.

Just nu är det knäpptyst i huset. Totalt underbart knäpptyst! Det är verkligen inte ofta det är så härhemma.
Rasmus är över hos grannen och leker. Theo sover middag. Peter och Agnes tar en vilostund. Och jag sitter här vid datorn och bloggar.
Jag hade igentligen sovmorgon imorse. Men jag vet inte.... kan man kalla det sovmorgon när man har en bebis kloss emot sig. Som alltid bökar, stökar, gnyr eller ska ha mat. Blir inte mycket sova... och det blev det inte heller. Kände att jag igentligen hade kunnat gå upp. Men ja, det där med att sova är ju bara att ge upp nu. Ingen idé att prata om det nästan. Kommer väl en tid när jag får göra det igen. Om sådär en... 18 år kanske?

Ja iallafall, vi får se vad dagen har för fortsättning åt oss. Förhoppningsvis blir fortsättningen lugnare än starten.


Helgskinka


Just nu står en mumsig griljerad helgskinka i ugnen :-P
Man skulle ju kunna säga att vi tjuvstartar med julskinkelagningen. Men ähh.. vi kallar det helgskinka.
Gött juh!!! Så imorrn blire macka med skinka och senap till frulle. kanske ikväll mä :-P

Älskade Theo ville såklart hjälpa till att göra iordning skinkan




Finbesök

Har precis haft besök av goaste Karro, Maria och Kristin. Fikat upp oss lite och pratat av oss lite. Sånt som tjejer kan bäst ;-)
Snart är det dags att gå iväg och hämta Theo på dagis. Längtar sjukt mycket efter honom nu :-)

Igår var vi iväg på bvc besök oxå för att väga och mäta lillfisan. Orosmolnet var att hon inte går upp i vikt som hon ska. Men mer fel kunde jag inte ha :-) Hon väger nu 4 kg och är 55.5 cm lång "lill" tjejen :-)
Dryga 300 grams viktuppgång på en vecka. Inte illa det :-)





Kärlek!!


Säger godmorgon

En helt okej natt. Agnes var vaken mellan 0.45 och 2.00 för att äta. Hon äter verkligen länge när hon väl äter.... Sen var det knorr, bök och stök mellan 4-5 ungefär. Men hon vägrade ta bröstet. Runt 5 var det matdags igen. Men tack å lov har vi blitt rätt duktiga på att lägga oss i tid jag och Peter. Igår låg vi i sängen klara att sova redan kl 22. Jätteskönt! Det är prio med sömnen just nu. Vi behöver det allihopa :-)

Säger iallafall ett godmorgon från ytterharnäs! -9 grader ute och jag hoppas det blir en solig dag.
Får se om det blir en skön förmiddagspromenad eller inte. Just nu känner jag mig rätt trött....
På eftermiddagen är det bvc. Dags att väga och mäta lillfisan. Får se om hon gått upp något i vikt nu.

Kaffedax!!


Hej mitt vinterland

Inte mycket sömn inatt igen. Eftersom Theo har feber så har han inte kommit till ro alls i sin säng. utan har legat mellan oss hela natten. Dvs mamma Kristin har inte fått en blund mellan amningarna.....
Men... konstigt nog så har jag vant mig vid att inte sova. Även om det såklart är jobbigt så känns det ändå hanterbart just nu. Hormonerna hjälper mig på traven. :-)

Vi vaknade iallafall till ett snöigt vinterland med -4 grader imorse :-) När Theo hade sovit en stund på fm och ätit lite lunch så gav vi oss ut i snön för att leka ett par timmar :-) Vi njöt nog allihopa tror jag :-)










Gamla slitna morsan... Det sätter sina spår å ha tre kids ;-)


Full rulle

Ooops, dåligt med bloggningen i ett par dagar tyvärr. Fullt ös har det varit från morgon till kväll. Och när kidsen väl är i säng landar man med arslet i soffan och orkar knappt röra sig ur fläcken. Knappt så man tar sig till sängen. Trött, slut och förbi....

Det blev en lugn och skön helg. Lördag regnade det ute så vi var ju tvugna å aktivera Theo lite. Han har ju lite spring i kroppen som alla vet ;-)
Leklandet blev det.








Det går fort i svängarna :-)


Söndag var det ju fars dag. Så vi drog iväg upp till Hudik till Peters pappa för att fira honom och även titta på deras nybyggda hus. SUPERFINT!  Fika, middag och gott sällskap.

Idag blev det en lugn och skön dag hemma. Peter var hemma och tog det lugnt eftersom han har hostat i typ... 2 månader nu. var iväg en sväng till läkaren och fick en inhalator och nässprey med kortison i. Får hoppas det funkar denna gång. Funderingar på om Theo har fått öroninflamation igen eller om det är tänder på gång. För han hade 38.6 graders feber här ikväll. Stackars vår lillsötis... Hoppas verkligen inte det är öronen igen. Han blir iallafall hemma från dagis imorgon.


Lite bilder på gofisen och lillfisan






Myyyys



Lillfisan 3 veckor

Idag är vår lillfisa alltså 3 hela veckor gammal. Det känns som att tiden stått still och samtidigt rusat fram. Konstig känsla det här när man får barn. Man låser in sig själv i en liten bubbla och knappt något från omvärlden kommer igenom :-) Och när man tittar ut för en kort stund så har det gått 3 veckor!!?? Jag skyller även min "tillfälliga" glömska på just den biten ;-)
Första veckan själv med barnen har lunkat på bra. Visst, det är kaos ibland. Men jag känner mig ändå nöjd och harmonisk med situationen. Jag myser för fullt. Älskade ungar!! :-D

Just nu är Theo på dagis å leker av sig lite. Jag och Agnes sitter och bara tar det lugnt just nu. Mamma Kristin dricker lite kaffe :-P
Snart ska jag ta itu med tvätten, bäst å passa på när vilddjuret är på dagis :-)
I eftermiddag blir det iväg på utvecklingssamtal på Rasmus skola. Har redan hört från fröken att det går superduperbra för honom i skolan. Han är intresserad, frågar massor och hänger jättebra med i allt.
Jätteskönt å höra. Man vet ju själv att när man börjar skolan börjar en helt ny era. Känsliga tider där allt kan hända. Just nu flyter allt på bra verkar det som och det är SÅ skönt :-) Min älskade stora kille :-D

3 underbara, vackra, mysiga härliga ungar (även om mellankisen river huset ibland och gör mamma och pappa tokiga) och en sambo som gör livet värt att leva! Kan livet bli bättre?!

//glad idag

Ljusdalsbesök

Efter en natt med mycket amning, bök och stök från Agnes så var jag rejält jäkla trött imorse.
Theo, ja han har sovit som en liten prins i egen säng till 5.30 imorse. Då klagar man INTE!
Typiskt att det alltid är något som håller en vaken....

Men! Tack å lov kom det ljusdalsbesök och höll mig uppe och alert under dagen :-) Bättre att hitta på något än att sitta och bara bli tröttare i soffan. Planerna var leklandet. Men tyvärr hade dom stängt precis just idag. Så vi fick vara härhemma och mysa istället. Lunch och sen en massa god fika och en massa lek på barnen :-)
När Peter kom hem strax efter 16 drog vi iväg allihopa till McDonalds och mumsade. Så en rejält onyttig dag med andra ord :-) Dä ä gött dä! :-P

Imorgon får Theo vara på dagis och leka av sig. Och så får vi se vad dagen har att erbjuda för mig och Agnes :-)
Jag ska nog iallafall passa på att vila lite. Det har blivit dåligt med den varan.




Vart tog dagen vägen?

Morgonen började med att Peters väckarklocka ringde 1 timma för tidigt och väckte hela familjen. Närmare bestämt kl 4.50 PIP! Lite LÄTT irriterande, för Theo totalvägrade ju att somna om. Jag hade ammat tre ggr på natten, hade huvudvärk och nacken höll på att ta kål på mig så jag var så trött så jag ville bara gå å gräva ner mig nånstans.
Tack å lov tog Peter med sig Theo ner så jag fick sova en stund innan han skulle iväg till jobbet.

Morgonen rullade på rätt bra förutom att Theo vaknat på sitt busigaste humör. Det klättrades, revs och slets i det mesta. Amma i lugn och ro var bara å glömma. Påklädningen gick helt okej och lämna på dagis med. Sen fick jag gå hem och sätta mig i lugn och ro och äta lite frukost. Skönt :-D

Bvc besöket gick mindre bra tyvärr... Lillfisan har bara gått upp 105 gram från förra veckan. Och det är för lite tyvärr... Så jag hoppas innerligt att hon har gått upp ordentligt till nästa vecka. Nu känner jag mig lite orolig igen att mjölken inte räcker till. och jag som hade en så bra känsla den här gången... Ja, vi får se till nästa vecka helt enkelt.

Sen bar det av hem till Maria för att mysa där en stund. Blev bjuden på supergod lunch och sen fikade vi upp oss med mammas hembakta bullar :-P Tyvärr ett snabb besök den här gången. Vi får träffas snart igen :-)

Efter det hemåt Ytterharnäs igen för att hämta gofisen på dagis. Han hade kvittrat som en fågel hela dagen sa fröken. en lyckad dag :-)
Sen hemåt igen för att grejja lite fika till goaste Joey som kom på besök. Åhhh så rund å go hon blitt om magen nu. Väntar med spänning på bebisen som kommer i slutet av januari :-)

Nu är man en slagen hjälte känner jag... nacken gör så JÄÄÄÄVLA ONT! Alvedon och sängen.

//Slut och förbi

NEEEEEJ

Jag har ont i halsen!!! Jävlars helvetes skiiiiiiiiiiiiit!! Orka bli sjuk nudå... *suck*
Theo är ju snorig och har såklart lyckats smitta ner Agnes med alla blöta pussar han delar ut. Så hon är lite småtäppt i näsan.
"Amning skyddar" MY ASS att det gör!! Tydligen inte!
Pricken över i vore ju om Theo åkte på en öroninflamation nu oxå så det blir sådär extra jobbigt och mysigt allting.....
Kan det inte bli sommar, sol och varmt snart så alla får vara friska å glada!!!

VINTER GO AWAY!!!

//Tröttsamt

Bilder



Såhär ser man ut när man får syn på hästar :-D





så börjar det

Morgonen har börjat bra. Inge mer tjaffs än när vi skulle byta bajsblöja och lite småtjaffs när vi skulle gå och sova. Men annars har det bara varit mys och god och en väldigt bra morgon :-) Theo till och med åt frukost bra. Både yogurt och smörgås :-)
Just nu sover Theo. Jag och Agnes sitter härnere i soffan och myser. Hon har blivit förkyld och är rätt rejält täppt i näsan stackaren. Så hon ska få sova lite på mitt bröst nu får se om hon kan andas lite lättare.

Bilder från myset imorse








Sista dagen tillsammans

Idag är sista dagen tillsammans hela familjen. Ja inte förevigt... men dom där 10 härliga dagarna man får tillsammans efter man fått barn. Imorgon börjar verkligeheten att vara hemma själv med två småttingar.
Jag säger inte så mycket nu. Vi får se hur det går helt enkelt.

Jag tycker saker och ting med Theo har gått bättre dom senaste tre dagarna. Inte sömnen såklart... den är fortfarande totalt kass. Men det var den innan Agnes kom oxå så, det är som det är.
Men han har inte varit fullt lika arg. även om det såklart är krig ändå när han ska kläs på osv. Men han har ju humör vår gosse. :-P
Nu är det bara att hoppas att det fortsätter gå bättre fast Peter börjar jobba så att inte allt dras upp och börjar om igen. För då kommer det bli tufft.....
Lillgossen har varit som ett plåster på Peter i över två veckor nu.... Inte blir det bättre av att det oftare än oftast tar nästan 1 timma att lägga honom på kvällen.
Känner mig lite orolig ibland när Peter sitter och bara stirrar ut i tomma intet........



Som alla vet har ju Theo två skrattgropar. Såklart... Peter har ju två st. Djupa som Grand canyon typ....
Agnes har en vad vi sett hittills :-) Gissa om Pappa Peter är nöjd!?


En härlig dag


Natten var PEST rent ut sagt. Agnes knölade, gnydde och åt väldigt oregelbundet fram till 2 taget. Fick somna 1 timma ungefär innan Theo vaknade vid 3 och var piggelin nisse himself. Vägrade somna om.... fick välling och till slut somnade han väl runt 4. Ja... hade väl precis slutit ögonen så vaknade Agnes och skulle ammas igen. Åhh så kl 5 vaknade Theo och sa gomorron. Tack å lov fick jag sova en timma extra när Peter gick ner med Theo och Rasmus. Men när han väckte mig för frukost l 8 var jag mer död än levande. Sådär bedövande trött....
Peter satt bara och stirrade rakt fram vid frukostbordet medan Theo härjade som vanligt. Jag satt och hängde som en slapp fisk och bara tittade på kaoset runt mig. Nja... dagen kunde ha börjat bättre med tanke på att vi snart skulle ha besök.

Fredrik och Nova rullade in runt 10.30 taget. Det blev high life på en gång med Nova och Theo. Och när vi skulle försöka äta lunch åt ingen av dom två. Dom hade inte tid helt enkelt.

En stund senare kom Löken, Maine, Manne och Melker. Då vare dags å fika upp sig :-) Dom hade med sig presenter till alla kidsen och en hel massa fika :-) Gött!!
Det va lite all time high life under fikat och ett bra tag efteråt. Men när vi hade lagt Theo för å sova lite middag så blev det genast vääääldigt lugn och skönt i huset :-)Med tv avstängd och dom stora kidsen ute och lekte av sig så kunde vi sätta oss ner i lugn och ro och prata lite :-)

OCH! Theo har varit på strålande humör hela dagen! Sånär som på lite ilskeutbrott då, men sån är han ju vår lilla Theo. Han har humör helt enkelt :-)
Kvällen har oxå varit jättemysig. Theo satt så fint och åt middag med oss. Inge bråk om att han inte kunde sitta still eller slammrade med grejjer. Och efter maten hade vi mys i soffan med chips och Emil i Lönneberga :-)
En SUPERMYSIG dag helt enkelt :-)

//Trött, men glad

Namn dax

Ja så har då papprena kommit. Dom där papprena där man ska fylla i vad hon ska heta tösen våran.
Och det har man ju liksom inte riktigt hunnit tänkt på ännu. Visserligen har vi väl en tre månader på oss.... Men det är ju ändå något vi måste börja fundera på. Eftersom Theo har ett mellannamn så ger vi oxå Agnes bara ett mellannamn. det blir så mycket annars. När jag frågar Peter vad han tycker så säger han bara att det är helt upp till mig att bestämma. Så... förslagen som finns är dessa:

Agnes Maria Frisk Ekdahl     (Maria är ett namn som både min farmor hette och även jag heter så)

Agnes Kristin Frisk Ekdahl   (Ja... Kristin heter ju jag då :-P )


Vad tycker ni?

Första morgonen själv

Tre kids och en ensam mamma uppe själva = lätt kaos!

Dammsugaren stod framme på golvet imorse. Agnes var jättehungrig och var tvungen att ammas.
Varje gång jag försökte sätta mig och amma så försöker Theo sätta i kontakten i vägguttaget. stackars Agnes... vet inte hur många ggr jag fick lägga till och lägga ner innan hon äntligen fick mat. *puh*
För att inte tala om dom två ggr han drog sin stol till köksbänken och skulle klättra.

Theo spillde hallonjuice på soffan. *SUCK*  När jag försöker ta reda på det så är han i ett litet vips på och ska klättra på Agnes. En st fladdrande mamma fram och tillbaka.

Tack å LOV för att Rasmus är hemma nu. Men det är han ju inte jämt...... :-/

//Funderar.....


Första bvc besöket

Idag var vi iväg på första bvc besöket för Agnes sedan hon föddes. Vi var ju tillbaka till BB ca 4 dagar efter hennes födelse och vägde henne då med och för att göra en läkarkoll och ett PKU test.
Och då vägde hon 3118 gram. Alltså hade hon inte gått ned speciellt mycket från födelsevikten 3258 gram.

Så dagens siffror:

Vikt: 3548 gram
Längd: 53.5 cm ( födelseläng 52 cm)

Och allt verkade se bra ut iallafall. Vi har ju bytt både bvc och hc till Gävle HC. Och personalen på bvc där verkar jättebra. Enda nackdelen är att dom inte erbjuder omföderskor föräldragrupp. Dom hinner inte med. Det kändes lite synd, för det är ändå rätt mysigt och gå iväg en gång i månaden och träffa andra föräldrar. Men jag får väl roa mig med annat :-)

Just nu: Kidsen sover och vi ska kolla på Inception och kvällsfika lite :-D

du har svikit mig mamma....

Det gör ont! Det gör ont ända in i mammahjärtat och själen. Theo har totalt slutat säga mamma och nästintill skiter i mig om dagarna. Nu på kvällen när jag ropade på honom och sa "Snälla goa älskade Theo, sätt dig hos mamma och goa en stund".
När han vände sig om och tittade på mig med sina stora bruna ögon och en lite ledsen uppsyn. Ögonen som sa "mamma, du har svikit mig. du bryr dig inte om mig längre"
Usch... den där blicken har etsat sig fast i mig.  Jag lever på hoppet att allt kommer ordna sig när jag blir själv hemma med mina godingar.

Imorgon är det torsdag och därmed bara några få dagar kvar till Peter ska börja jobba igen. Det är väldigt blandade känslor inför det som komma skall. På ett sätt blir det trist och tråkigt eftersom det är ju helt underbart å vara hemma allihopa. Det är mys på högsta nivå.
Å andra sidan längtar jag efter att få hitta mina vardagsrutiner med småttingarna. Och att få rå om dom helt själv bara jag. Även om jag vet det blir jobbigt och kommer köra ihop sig ibland.
Det blir en utmaning och det känns spännande.

Påminn mig om det här inlägget när jag sitter och klagar om hur jäkla trött och less jag är i bloggen lite längre fram ;-)

//trebarnsmorsa.... va hände?

Redan....

En rätt så okej natt. Theo kom inte över till oss förrän run 5 imorse. Och då hade han såklart sovit klart för natten. Men bra mycket bättre än två timmars vakenhet mitt i natten. Visst... jag sover väl inte superbra med Agnes tätt intill mig och ligga i samma ställning hela natten. Men jag vänjer mig nog vid det med tillslut.

Trodde väl att gossen skulle vara på bättre humör när han sovit bättre under natten. Men naturligtvis blev det krig vid matbordet igen. Skrik skrik och åter skrik i en evighet som det känns :-(
Just nu är han på dagis. Vilket känns behövligt för både oss och honom. Även om det såklart inte är så poppis när man lämnar honom..... Men jag tror han kommer ha kul.

Rasmus håller REDAN på att driva oss till vansinne han med. Efter bara en dag hemma.
Vi pratade igenom det här redan innan höstlovet. Jag gav honom ett val. Förklarade för honom att nu när Agnes är så liten kan vi inte åka runt och hitta på grejjer hela tiden med Rasmus. Det kommer bli lugna dagar hemma eftersom vi behöver det. så han fick valet att vara på fritids en stund varje dag för att ha något att göra. Eller att vara hemma, men då visste han att han måste roa sig själv. Och han valde att vara hemma.
Nu står vi här... höstlov och ungen är som ett skavande plåster på en (om man får uttrycka sig så). Tjatar, förstår inte, hänger och dräller och håller på att driva oss galna.
Jag känner mig så jäkla stressad av detta så jag blir tokig snart!!!  Vart jag än är så förflyttar han sig dit och bara sitter och hänger. Gör ingenting... bara väntar på att det ska hända nått och att jag ska hitta på nått.
JAG PALLAR INTE DETTA!!!!!

Det kommer bli en lååååååååååååååång vecka.

//Så jävla less!!


Djungelcity

Idag kom min stora prins Rasmus hem :-) Han har inte varit hemma på 3 veckor nu tror jag. Och det var ett kärt återseende mellan han och lillprinsen Theo :-) OJ vad dom kramades, lekte och mös :-)
Eftersom vädret var piss och ingen lek kamrat till Rasmus var hemma så tog vi och drog iväg till Djunglecity lekland. Jäklar i mig vilken fart det var på Theo. Jag som hade sett fram emot att kunna krypa omkring i gångarna där igen hängde knappt med i svängarna ändå. Det var tur att Rasmus var med och kunde springa ikapp honom :-) En riktigt mysig dag som jag tror alla var nöjda med :-) Lilla Agnes sov hela tiden vi var där. vaknade och åt precis innan vi skulle åka hem bara.
Tyvärr finns det inga bilder... jag hängde helt enkelt inte med å ta några :-P


Nu är kl 20.30 och lugnet har sänkt sig över skatenvägen 11. Kidsen sover, allihopa! HALLELULJA! :-P Får man säga så? hihi

//tröttis

Amningshjärna


Jag tror jag har sån där amningshjärna eller vad det heter. Jag är totalt dagvill OCH tidsvill med för den delen.
Har ingen koll på vare sig dag eller klockslag. Det har nog inte Peter heller för den delen. Det är som om vi vore i en helt egen liten världsbubbla :-) Rätt mysigt ändå, för vi har den ju bara för två veckor ungefär.
Måndag nästa vecka börjar Peter jobba igen och ångesten för den dagen har redan börjat smyga sig på. Men jag ska väl grejja det med antar jag :-)

Ja vad säger man om livet som trebarnsmorsa? Vet faktiskt inte än... För Rasmus har inte varit här något sedan Agnes kom. Han kommer imorgon. Och jag längtar så jäkla mycket efter ungen :-) Ska bli mysigt att ha honom hemma igen :-) Tur ändå att Peter kommer vara hemma första veckan alla kidsen är hemma. Eftersom det är höstlov så ska vi väl försöka hitta på någe kul oxå. Åka till leklandet antar jag att det blir.
Ska bli sjukt kul å kunna springa och krypa omkring i gångarna och jaga Theo igen :-)

Oj vad jag svammlar känns det som.... Det händer så mycket men ändå så lite. Hmm... Hörseltest på Agnes idag gick superbra. Var till Gävle HC oxå och kollade hennes öga som varat. Men det har blivit bättre nu iallafall.
Natten var kass som vanligt. Theo kom över redan runt 00 taget och sen vaknade hela familjen när jag bytte blöja på agnes runt 3.30 och sen var kaoset ett faktum. vi somnade väl inte om förrän 6 taget imorse.... Ptja.. så kan det va. Sova får man göra i graven.. eller nått...






RSS 2.0