Sånna här gånger funderar jag på varför jag betalar....
Det är just sånna här gånger som idag jag tar en allvarlig funderare på varför jag i helv*te betalar pengar till Svenska kyrkan. När dom ändå inte ger en den hjälpen man vill ha.
För några dagar sedan skickade jag ett mail till min församling som är staffans församling. För att ordna med präst till vår vigsel om 9 månader. Alltså 9 månader i förväg. DET kallar jag att vara ute i god tid.
Idag blev jag uppringd av dom och möttes av:
Bitterfitta: Ja hej det var från staffans församling. Jag har fått ett mail här från dig om att ni vill viga er hos oss.
Jag: Ja precis. Fast vi har bokat soldathemmet för att vigas men vill boka en präst från er eftersom ni är vår församling.
Bitterfitta: Ja du vet, den helgen är det konfirmationshelg så det går inte.
*tystnad...............*
Jag: Jaha... Men ni är ju vår församling och NÅN präst har ni väl?
Bitterfitta: Ja två eller tre präster är ju upptagna med konfirmanderna och den fjärde är säkert på semester.
Jag: Men du, nu är jag ju ute i väldigt god tid för att boka här. Ni måste ju kunna göra något. Hur ska jag göra annars?
Bitterfitta: Ja du kan ju ringa till mig i början av nästa år, eller semestrarna lägger vi igentligen inte förrän i mars. Så då vet vi kanske.
Jag: Men om vi ska gifta oss 2 juni är det lite sent å skicka ut inbjudningar i slutet av mars!!
Bitterfitta: Ja tyvärr, jag kan inte hjälpa dig någe mer än så.
Jag avslutade samtalet med att tala om för henne att om vi inte fick kontakt med någon präst inom en vecka skulle jag vända mig till någon annan och då var det dom som fick stå för notan.
Och svaret jag fick var ett syrligt "jahadu, det får vi se hur det blir med den saken".
Jag bara stod och gapade när jag lagt på luren... Är det såhär det är nu alltså? Jag trodde präster jobbade med att viga, begrava, döpa och konfirmera. Och gifter inte dom flesta sig just på sommaren??!!
Och det allra viktigaste, ska man verkligen bli bemött på det sättet när man ringer om en vigsel?
Det liksom tog andan ur mig och magin försvann lite.....
Jag trodde väl aldrig i livet att få tag i en präst som ska viga oss skulle vara ett problem. Men men... nu står vi här. får se om något händer inom några dagar annars är det bara å börja jaga präst då.
Det roliga är ju att det hade ju inte spelat någon roll hur tidigt jag var ute med att boka. Hon hade ju gett samma svar ändå. Och väntar jag till mars törs jag lova att allt är bokat redan när jag ringer. :-/
Tröttsamt detta.....
För några dagar sedan skickade jag ett mail till min församling som är staffans församling. För att ordna med präst till vår vigsel om 9 månader. Alltså 9 månader i förväg. DET kallar jag att vara ute i god tid.
Idag blev jag uppringd av dom och möttes av:
Bitterfitta: Ja hej det var från staffans församling. Jag har fått ett mail här från dig om att ni vill viga er hos oss.
Jag: Ja precis. Fast vi har bokat soldathemmet för att vigas men vill boka en präst från er eftersom ni är vår församling.
Bitterfitta: Ja du vet, den helgen är det konfirmationshelg så det går inte.
*tystnad...............*
Jag: Jaha... Men ni är ju vår församling och NÅN präst har ni väl?
Bitterfitta: Ja två eller tre präster är ju upptagna med konfirmanderna och den fjärde är säkert på semester.
Jag: Men du, nu är jag ju ute i väldigt god tid för att boka här. Ni måste ju kunna göra något. Hur ska jag göra annars?
Bitterfitta: Ja du kan ju ringa till mig i början av nästa år, eller semestrarna lägger vi igentligen inte förrän i mars. Så då vet vi kanske.
Jag: Men om vi ska gifta oss 2 juni är det lite sent å skicka ut inbjudningar i slutet av mars!!
Bitterfitta: Ja tyvärr, jag kan inte hjälpa dig någe mer än så.
Jag avslutade samtalet med att tala om för henne att om vi inte fick kontakt med någon präst inom en vecka skulle jag vända mig till någon annan och då var det dom som fick stå för notan.
Och svaret jag fick var ett syrligt "jahadu, det får vi se hur det blir med den saken".
Jag bara stod och gapade när jag lagt på luren... Är det såhär det är nu alltså? Jag trodde präster jobbade med att viga, begrava, döpa och konfirmera. Och gifter inte dom flesta sig just på sommaren??!!
Och det allra viktigaste, ska man verkligen bli bemött på det sättet när man ringer om en vigsel?
Det liksom tog andan ur mig och magin försvann lite.....
Jag trodde väl aldrig i livet att få tag i en präst som ska viga oss skulle vara ett problem. Men men... nu står vi här. får se om något händer inom några dagar annars är det bara å börja jaga präst då.
Det roliga är ju att det hade ju inte spelat någon roll hur tidigt jag var ute med att boka. Hon hade ju gett samma svar ändå. Och väntar jag till mars törs jag lova att allt är bokat redan när jag ringer. :-/
Tröttsamt detta.....
stress och funderingar
Sommaren är över för den här gången antar jag. Och varje år så blir jag lite deprimerad när jag märker att det är på gång. Jag kan liksom stå på ett ställe ute och insupa det vackra i något lite extra länge. Ungefär som att det vore sista gången allting var såhär härligt. Så bra som jag mår på sommaren mår jag aldrig annars. Så... hösten gör mig deprimerad och vintern är... ja den är bara hemsk. Kyla är väl iallafall det värsta som finns!! Usch....
I vanliga fall har jag volleybollen att se fram emot under vintern. Den gör ju att allt blir lite roligare och det går oftast fortare oxå. Men, nu finns det inget lag varken i Gävle eller Tierp. Alltså ingen möjlighet alls att kunna åka iväg och träna lite. Jag vet inte riktigt hur jag känner för det just nu.....Jag hade ju hoppats. Men nu är det såhär.
Löpningen jag pysslat med sedan april vet jag inte heller hur det ska funka med i vinter. Så länge ingen snö kommit och det inte är massa minusgrader så funkar det ju. Men blir det mängder av snö redan i oktober så blir det ju svårt. Hur gör jag då? Stå på en crosstrainer är inte ALLS samma sak. :-/
Jag borde ju verkligen omfamna hösten och vintern nu eftersom det ju faktiskt är så att jag måste gå igenom det för att komma fram till vårt bröllop nästa år. Plus att hösten och vintern medför en MASSA bröllopsplanering. Vilket borde vara kul.... Och det ÄR det ju såklart. Men just nu känner jag mig väldigt stressad gällande ekonomin.
det kostar ju inte direkt bara några kronor att gifta sig. Och den här planen vi hade på att börja tidigt och sprida ut dom tidiga kostnaderna börjar allvarligt att rinna ut i sanden. Poff så är det helt plötsligt bara 9 månader kvar!!
Och vi har inte gjort nångint alls än! Och jag som tyckte jag började tidigt..... Jag antar att det löser sig. Men i vissa stunder måste jag väl ärligt säga att jag funderar på att ha en minibröllop bara för att slippa känna mig stressad.
Och vinterkläder till kidsen! Herregud... det är inte bara en tusenlapp det inte. och det måste ju komma först av allt nu Pust.... Det är ju det oxå. Det är hela tiden nånting som jag måste prioritera före bröllopet. Jag tänker "Jag ska bara grejja det här först så tar jag tag i bröllopet sen". Så har det varit lääääänge nu. Och poff säger det väl så står man där med 2 månader kvar på sig och inget är gjort. :-/
Det snurrar i huvudet vad man kan använda sig av för att dra ner på kostnader. Vilka man kan ta hjälp av som kan tänkas göra det gratis eller för en liten summa bara. Men... jag känner fan ingen! :-/
jag har ju underbara vänner som vill hjälpa mig att ordna saker. Men jag vet inte vad jag ska be dom att ordna?! Jag har ingen koll liksom....
Jag har så mycket i huvudet känner jag... Inte bara det här. Massor! Höststressen kryper på rejält.
Och trött! jisses.... trött är bara en fjärt i rymden mot vad jag är.
Ge mig ett blått piller någon!!!
I vanliga fall har jag volleybollen att se fram emot under vintern. Den gör ju att allt blir lite roligare och det går oftast fortare oxå. Men, nu finns det inget lag varken i Gävle eller Tierp. Alltså ingen möjlighet alls att kunna åka iväg och träna lite. Jag vet inte riktigt hur jag känner för det just nu.....Jag hade ju hoppats. Men nu är det såhär.
Löpningen jag pysslat med sedan april vet jag inte heller hur det ska funka med i vinter. Så länge ingen snö kommit och det inte är massa minusgrader så funkar det ju. Men blir det mängder av snö redan i oktober så blir det ju svårt. Hur gör jag då? Stå på en crosstrainer är inte ALLS samma sak. :-/
Jag borde ju verkligen omfamna hösten och vintern nu eftersom det ju faktiskt är så att jag måste gå igenom det för att komma fram till vårt bröllop nästa år. Plus att hösten och vintern medför en MASSA bröllopsplanering. Vilket borde vara kul.... Och det ÄR det ju såklart. Men just nu känner jag mig väldigt stressad gällande ekonomin.
det kostar ju inte direkt bara några kronor att gifta sig. Och den här planen vi hade på att börja tidigt och sprida ut dom tidiga kostnaderna börjar allvarligt att rinna ut i sanden. Poff så är det helt plötsligt bara 9 månader kvar!!
Och vi har inte gjort nångint alls än! Och jag som tyckte jag började tidigt..... Jag antar att det löser sig. Men i vissa stunder måste jag väl ärligt säga att jag funderar på att ha en minibröllop bara för att slippa känna mig stressad.
Och vinterkläder till kidsen! Herregud... det är inte bara en tusenlapp det inte. och det måste ju komma först av allt nu Pust.... Det är ju det oxå. Det är hela tiden nånting som jag måste prioritera före bröllopet. Jag tänker "Jag ska bara grejja det här först så tar jag tag i bröllopet sen". Så har det varit lääääänge nu. Och poff säger det väl så står man där med 2 månader kvar på sig och inget är gjort. :-/
Det snurrar i huvudet vad man kan använda sig av för att dra ner på kostnader. Vilka man kan ta hjälp av som kan tänkas göra det gratis eller för en liten summa bara. Men... jag känner fan ingen! :-/
jag har ju underbara vänner som vill hjälpa mig att ordna saker. Men jag vet inte vad jag ska be dom att ordna?! Jag har ingen koll liksom....
Jag har så mycket i huvudet känner jag... Inte bara det här. Massor! Höststressen kryper på rejält.
Och trött! jisses.... trött är bara en fjärt i rymden mot vad jag är.
Ge mig ett blått piller någon!!!
Att vara mamma
Att vara mamma.
Efter 17 års äktenskap ville min fru att jag skulle gå ut med en annan kvinna och äta och gå på bio. Hon sade, ”Jag älskar dig, men jag vet att den andra kvinnan älskar dig och skulle tycka om att vara med dig en stund.”
* * *
Den andra kvinnan som min fru ville att jag skulle träffa var min MAMMA, som varit ensam i 20 år, men kraven från mitt jobb och mina två barn hade gjort att jag träffat henne ytterst sällan.
* * *
Den kvällen ringde jag för att bjuda ut henne på middag och bio.
* * *
“Vad har hänt, mår du inte bra", frågade hon?
* * *
Min mamma är en kvinna som misstänker att ett samtal sent på kvällen eller en överraskande inbjudan betyder dåliga nyheter.
* * *
“Jag tänkte att det skulle vara trevligt att umgås lite med dig”, svarade jag. ”Bara vi två.”
Hon tänkte ett ögonblick och sade sedan, ”Det vill jag väldigt gärna.”
* * *
Den fredagen efter jobbet, när jag körde för att hämta henne, var jag lite nervös. När jag kom till hennes hus märkte jag att även hon verkade nervös inför vår träff. Hon väntade vid dörren. Hon hade lockat håret och bar den klänning hon hade burit när hon fyllde år den 19 november.
* * *
Hon log med ansiktet strålande som en ängel.”Jag sade till mina vänner att jag skulle gå ut med min son, och de blev imponerade” sade hon, när hon klev in i bilen. ”De väntar med spänning på att få höra om vår träff.”
* * *
Vi gick till en restaurang som inte var förstklassig, men väldigt trevlig. Min mamma tog min arm som om hon var en Lady. När vi satt oss var jag tvungen att läsa menyn. Hennes ögon kunde bara läsa stor text. Halvvägs igenom förrätterna lyfte jag blicken och såg mamma sitta där och stirra på mig.. Ett drömmande leende låg på hennes läppar. ”Det var jag som brukade få läsa menyn när du var liten.”sade hon. ”Då är det dags för dig att slappna av och låta mig återgälda dig.” svarade jag.
* * *
Under middagen hade vi en angenäm konversation - inget märkvärdigt, men vi fick veta vad som hänt i varandras liv sedan sist vi sågs. Vi pratade så mycket att vi missade filmen:
* * *
När vi kom hem till henne senare sade hon: ”Jag vill gå ut med dig igen, men bara om du låter mig bjuda.” Jag gick med på det.
* * *
“Hur var middagen? frågade min fru när jag kom hem. ”Väldigt trevlig. Mycket trevligare än jag kunde tro.” svarade jag.
* * *
Några dagar senare dog min mamma i en svår hjärtinfarkt. Den kom så plötsligt att jag inte hade en chans att göra något för henne.
* * *
En tid senare fick jag ett brev med en kopia av ett restaurangkvitto från samma ställe där mamma och jag var och åt. En medföljande lapp sade: ”Jag betalade i förskott. Jag var inte säker på att kunna följa med; men i alla fall så betalade jag för två platser - en till dig och en till din fru. Du kan aldrig förstå vad det betydde för mig. Jag älskar dig, min son.”
* * *
I det ögonblicket förstod jag det viktiga med att säga: “JAG ÄLSKAR DIG” i tid och att ge våra kära den tid de förtjänar. Inget i livet är viktigare än familjen. Ge dem tiden de förtjänar, för det här går inte att skjuta upp till “en annan gång”.
* * *
Någon sade att det tar sex veckor att bli normal igen efter att du fött barn ..."någon" vet inte att när du väl blivit mamma blir inget “normalt” igen..
* * *
Någon sade att instinkten säger hur du ska vara som mamma ... "någon" har aldrig haft en treåring med sig till affären.
* * *
Någon sade att det är tråkigt att vara mamma .... "någon" har aldrig åkt med i en bil som körs av en som nyss fått körkort.
Någon sade att du är en ”bra” mamma, ditt barn ”blir bra” ... "någon" tror att det följer med intruktionsbok och garanti till barnet.
* * *
Någon sade att du inte behöver en utbildning för att vara mamma ... "någon" har aldrig hjälpt en tolvåring med matteläxan.
* * *
Någon sade att du inte kan älska ditt andra barn lika mycket som du älskar ditt första ... "någon" har inte två barn.
* * *
Någon sade att det svåraste med att vara mamma är förlossningen ... "någon" har aldrig stått och sett sitt barn gå på skolbussen den första skoldagen.
* * *
Någon sade att en mamma kan sluta oroa sig när hennes barn gifter sig ... "någon" vet inte att ett giftermål ger en ny svärson eller svärdotter under hennes vingar.
* * *
Någon sade att en mamma har gjort sitt när hennes sista barn flyttar hemifrån ..."någon" har aldrig haft barnbarn.
* * *
Någon sade att en mamma vet att du älskar henne, så du behöver inte säga det till henne ...
"någon" är ingen mamma
Efter 17 års äktenskap ville min fru att jag skulle gå ut med en annan kvinna och äta och gå på bio. Hon sade, ”Jag älskar dig, men jag vet att den andra kvinnan älskar dig och skulle tycka om att vara med dig en stund.”
* * *
Den andra kvinnan som min fru ville att jag skulle träffa var min MAMMA, som varit ensam i 20 år, men kraven från mitt jobb och mina två barn hade gjort att jag träffat henne ytterst sällan.
* * *
Den kvällen ringde jag för att bjuda ut henne på middag och bio.
* * *
“Vad har hänt, mår du inte bra", frågade hon?
* * *
Min mamma är en kvinna som misstänker att ett samtal sent på kvällen eller en överraskande inbjudan betyder dåliga nyheter.
* * *
“Jag tänkte att det skulle vara trevligt att umgås lite med dig”, svarade jag. ”Bara vi två.”
Hon tänkte ett ögonblick och sade sedan, ”Det vill jag väldigt gärna.”
* * *
Den fredagen efter jobbet, när jag körde för att hämta henne, var jag lite nervös. När jag kom till hennes hus märkte jag att även hon verkade nervös inför vår träff. Hon väntade vid dörren. Hon hade lockat håret och bar den klänning hon hade burit när hon fyllde år den 19 november.
* * *
Hon log med ansiktet strålande som en ängel.”Jag sade till mina vänner att jag skulle gå ut med min son, och de blev imponerade” sade hon, när hon klev in i bilen. ”De väntar med spänning på att få höra om vår träff.”
* * *
Vi gick till en restaurang som inte var förstklassig, men väldigt trevlig. Min mamma tog min arm som om hon var en Lady. När vi satt oss var jag tvungen att läsa menyn. Hennes ögon kunde bara läsa stor text. Halvvägs igenom förrätterna lyfte jag blicken och såg mamma sitta där och stirra på mig.. Ett drömmande leende låg på hennes läppar. ”Det var jag som brukade få läsa menyn när du var liten.”sade hon. ”Då är det dags för dig att slappna av och låta mig återgälda dig.” svarade jag.
* * *
Under middagen hade vi en angenäm konversation - inget märkvärdigt, men vi fick veta vad som hänt i varandras liv sedan sist vi sågs. Vi pratade så mycket att vi missade filmen:
* * *
När vi kom hem till henne senare sade hon: ”Jag vill gå ut med dig igen, men bara om du låter mig bjuda.” Jag gick med på det.
* * *
“Hur var middagen? frågade min fru när jag kom hem. ”Väldigt trevlig. Mycket trevligare än jag kunde tro.” svarade jag.
* * *
Några dagar senare dog min mamma i en svår hjärtinfarkt. Den kom så plötsligt att jag inte hade en chans att göra något för henne.
* * *
En tid senare fick jag ett brev med en kopia av ett restaurangkvitto från samma ställe där mamma och jag var och åt. En medföljande lapp sade: ”Jag betalade i förskott. Jag var inte säker på att kunna följa med; men i alla fall så betalade jag för två platser - en till dig och en till din fru. Du kan aldrig förstå vad det betydde för mig. Jag älskar dig, min son.”
* * *
I det ögonblicket förstod jag det viktiga med att säga: “JAG ÄLSKAR DIG” i tid och att ge våra kära den tid de förtjänar. Inget i livet är viktigare än familjen. Ge dem tiden de förtjänar, för det här går inte att skjuta upp till “en annan gång”.
* * *
Någon sade att det tar sex veckor att bli normal igen efter att du fött barn ..."någon" vet inte att när du väl blivit mamma blir inget “normalt” igen..
* * *
Någon sade att instinkten säger hur du ska vara som mamma ... "någon" har aldrig haft en treåring med sig till affären.
* * *
Någon sade att det är tråkigt att vara mamma .... "någon" har aldrig åkt med i en bil som körs av en som nyss fått körkort.
Någon sade att du är en ”bra” mamma, ditt barn ”blir bra” ... "någon" tror att det följer med intruktionsbok och garanti till barnet.
* * *
Någon sade att du inte behöver en utbildning för att vara mamma ... "någon" har aldrig hjälpt en tolvåring med matteläxan.
* * *
Någon sade att du inte kan älska ditt andra barn lika mycket som du älskar ditt första ... "någon" har inte två barn.
* * *
Någon sade att det svåraste med att vara mamma är förlossningen ... "någon" har aldrig stått och sett sitt barn gå på skolbussen den första skoldagen.
* * *
Någon sade att en mamma kan sluta oroa sig när hennes barn gifter sig ... "någon" vet inte att ett giftermål ger en ny svärson eller svärdotter under hennes vingar.
* * *
Någon sade att en mamma har gjort sitt när hennes sista barn flyttar hemifrån ..."någon" har aldrig haft barnbarn.
* * *
Någon sade att en mamma vet att du älskar henne, så du behöver inte säga det till henne ...
"någon" är ingen mamma
Tro...
En händelserik weekend
Hemma från åland halft levande. Men OJ va kul vi har haft. Men vi har väl iallafall konstaterat att vi är på tok för gamla och slitna för att grejja tre dagars festande på raken. :-P
Oj... det har hänt så mycket så jag hinner inte blogga om det just nu när ungarna är vakna. Får ta det ikväll istället när jag kan ta med lite bilder oxå :-)
Men vi kan väl iallafall säga såhär. Att Peter Frisk har samlat ihop till en rätt så solklar Jon Of The Year vinst of ALL TIMES!!! två på åland och så sluttouchen idag på jobbet. Mer om det senare. hehe
Oj... det har hänt så mycket så jag hinner inte blogga om det just nu när ungarna är vakna. Får ta det ikväll istället när jag kan ta med lite bilder oxå :-)
Men vi kan väl iallafall säga såhär. Att Peter Frisk har samlat ihop till en rätt så solklar Jon Of The Year vinst of ALL TIMES!!! två på åland och så sluttouchen idag på jobbet. Mer om det senare. hehe
Åland here we come!!!
Så var det ÄNTLIGEN dags för att åka till Åland. SOM vi har längtat :-D
Att få träffa alla goa kompisar igen och få umgås med dom några dagar :-) Att få vara bara en tjej och en kille och inte mamma och pappa för en stund.
Missförstå mig inte. Vi ÄLSKAR att vara mamma och pappa och vi ÄLSKAR våra barn. Men vi har inte varit iväg såhär tillsammans sedan ett bra tag innan Theo kom till världen. Så det är väl på tiden nu kanske att vi rår om varandra lite :-)
Vi har lite ångest dock... Att lämna barnen är svårt när man inte är van vid det. Det handlar inte om att vi är oroliga att barnen inte ska ha det bra. Det vet vi att dom kommer. Nej, det här är ren självisk ångest.
Att vara ifrån dom vi älskar mest på hela jorden när man aldrig är det. Hur mycket VI kommer att sakna dom.
Men det kommer gå jättebra det här :-)
Det ska bli SÅÅÅÅ kul!! Åland here we come!!!
Att få träffa alla goa kompisar igen och få umgås med dom några dagar :-) Att få vara bara en tjej och en kille och inte mamma och pappa för en stund.
Missförstå mig inte. Vi ÄLSKAR att vara mamma och pappa och vi ÄLSKAR våra barn. Men vi har inte varit iväg såhär tillsammans sedan ett bra tag innan Theo kom till världen. Så det är väl på tiden nu kanske att vi rår om varandra lite :-)
Vi har lite ångest dock... Att lämna barnen är svårt när man inte är van vid det. Det handlar inte om att vi är oroliga att barnen inte ska ha det bra. Det vet vi att dom kommer. Nej, det här är ren självisk ångest.
Att vara ifrån dom vi älskar mest på hela jorden när man aldrig är det. Hur mycket VI kommer att sakna dom.
Men det kommer gå jättebra det här :-)
Det ska bli SÅÅÅÅ kul!! Åland here we come!!!
Disgusting......
Fy fan va dåligt humör jag är på. Jag är så jävla trött och orkeslös i hela kroppen. Jag tränar och tränar som en galen trots att fötterna och kroppen värker. Så flåsar jag mig genom det där förbannade spåret titt som tätt.
Jag tänker på vad jag äter och mängden. Fast jag igentligen skulle vilja trycka i mig en stor godispåse.
Men! Händer det något!!?? NÄÄÄÄ! Inte ett förbannat jävla skit!!!!!
FAAAAn va less jag är!! Jag känner mig stor och fet som ett jävla hus. Det väller över överallt och ingenting sitter snyggt. Ingenting!
fan fan fan.... :-( Önskar jag hade 100 000 så jag hade råd med en rejäl bukoperation och fettsugning. Och kanske ett par tuttar på det. NEJ jag är inte ytlig. Men vem fan mår bra när allt bara väller ut överallt!!??
Urk på mig själv just nu..... :-(
en kass dag..... trött, hängig... kass....
Tjohej
Dåligt bloggande igen. Har ju varit i Kolbäck i veckan och sen har det ju varit helg och en massa mys med familjen. Inte har man tid att sitta framför datorn då inte :-)
Det händer så otroligt mycket saker med Agnes just nu. om en vecka precis blir tösabiten hela 10 månader. 10 månader!!! jisses... Och det har liksom bara sagt poff med massa saker. Hon är så medveten nu och är med på ett sätt hon inte varit tidigare. Är hemskt mammig och pappig och inte någon annan duger värst.
Hon kan stå jättelänge helt själv och kämpar verkligen hela tiden med det. tränar och tränar :-)
Hon klappar händerna, dansar och sjunger när hon hör musik. Pekar på saker hon upptäcker och säger UJ! hihi
Vart tog vår lilla bebis vägen??!!
Det händer så otroligt mycket saker med Agnes just nu. om en vecka precis blir tösabiten hela 10 månader. 10 månader!!! jisses... Och det har liksom bara sagt poff med massa saker. Hon är så medveten nu och är med på ett sätt hon inte varit tidigare. Är hemskt mammig och pappig och inte någon annan duger värst.
Hon kan stå jättelänge helt själv och kämpar verkligen hela tiden med det. tränar och tränar :-)
Hon klappar händerna, dansar och sjunger när hon hör musik. Pekar på saker hon upptäcker och säger UJ! hihi
Vart tog vår lilla bebis vägen??!!
Tyck till!
Lite frisyrer jag kikat på inför bröllopet. Såklart blir det väl oftast att man provar sig fram sen till det som passar en bäst. Men lite sådär ungefärligt kanske :-)
Några frisyrer jag är sugen på. Tyck till.
Hur träningen går?
Ja det här träningschemat som jag körde med typ 9 veckor fick jag lov att lägga ner. Det blev ohållbart till slut bland allt kvällsjobbande för Peter, sömnlöshet mm. Allt blev bara omkullkastat i schemta och inget gick som det skulle. Men jag körde iallafall bra länge!
MEN! Jag tränar fortfarande. Jajjamensan självklart! Jag försöker springa varannan dag. Men ibland blir det 2 dagar mellan. men då springer jag oftast två dagar i rad sen istället :-) Så iallafall 3-4 löppass i veckan blir det. Och så en och annan powerwalk på 5 km däremellan. Så nog tränar jag. 4 km springer jag varje gång ungefär. Jag får nog nöja mig med det som det ser ut just nu. Och lite enklare styrketräning härhemma efter löppassen. Jag har gått ner ungefär 7 kg sedan jag började med allt tidigt i våras. Alla graviditetskilon plus några till :-) Just nu syns inte träningen jättemycket på vågen längre. Men det syns däremot på måttbandet och centimetrarna. Och det är väl vad som är viktigast antar jag :-)
Jag känner mig iallafall mycket gladare och har fått tillbaka lite självförtroende igen. Och det är ju det allra viktigaste i allt det här :-)
MEN! Jag tränar fortfarande. Jajjamensan självklart! Jag försöker springa varannan dag. Men ibland blir det 2 dagar mellan. men då springer jag oftast två dagar i rad sen istället :-) Så iallafall 3-4 löppass i veckan blir det. Och så en och annan powerwalk på 5 km däremellan. Så nog tränar jag. 4 km springer jag varje gång ungefär. Jag får nog nöja mig med det som det ser ut just nu. Och lite enklare styrketräning härhemma efter löppassen. Jag har gått ner ungefär 7 kg sedan jag började med allt tidigt i våras. Alla graviditetskilon plus några till :-) Just nu syns inte träningen jättemycket på vågen längre. Men det syns däremot på måttbandet och centimetrarna. Och det är väl vad som är viktigast antar jag :-)
Jag känner mig iallafall mycket gladare och har fått tillbaka lite självförtroende igen. Och det är ju det allra viktigaste i allt det här :-)
Weddingplans
Så det är nu alltså 9 månader och 25 dagar kvar tills vi ska gifta oss jag och Peter. Nedräkningen har börjat! :-D
Det kommer väl förmodligen bli en hel del bröllopsbloggande mellan barnbloggandet antar jag. Det är lite svårstartat känner jag. Det känns superkul att få göra det här. Men hur fan gör man!!?? Hur och vart börjar man??!!
Det som är klart just nu är:
* Festlokal bokad
* Kyrka bokad
* Bröllopsklänning beställd och betald
* Datum bestämt
* Brudtärna och bestman är tillfrågade och har sagt ja.
På måndag ska jag och Maria kolla runt lite i Gävle efter en tärnklänning åt henne. Får se om vi hittar något. Annars får vi vända oss till nätet och kika lite mer där antar jag.
Men sen då??!! Jag har kollat HUR mycket som helst på sidor om duktingar, håruppsättningar, servetter å hej å hå å fan å hans moster. Men det finns ju så mycket fint. Och vart ska jag börja någonstans? Vad ska jag ta tag i först? det är ju en miljard grejjer att göra för sjutton.
Dags å sätta igång på allvar nu antar jag :-)
Alla som vill hjälpa mig, hojta gärna till!!! :-D
This is going to be fun!!!!
Födelsedax
Ja, idag fyller jag år då. Fast jag känner mig rätt klar med att fylla år måste jag säga. Jag har inte alls någon vidare lust att bli firad av släkt och vänner. Det räcker gott med lite tårtmys kanske på sin höjd härhemma med familjen. Inte det att jag inte vill träffa släkt och vänner! Men nä, jag känner bara att det är onödigt liksom. Jag vill MYCKET hellre att släkt och vännerna ska komma och fira mina barn ordentligt. Jag lägger mitt fokus där nuförtiden. DET är roligt :-)
Dagen har varit underbar och solig. Vi har varit ute hela dagen som vanligt :-) Kände mig väl aningens ensam där ett tag..... Har inte vant mig ännu att Peter jobbar igen. Och idag hade jag inget direkt att göra heller.
Men han kom iallafall hem lite tidigare idag. Och idén att sticka iväg och käka middag på Furuvik och kolla in Tom Jones :-) Myyyyys tänkte jag såklart. Fast problemet var att det började inte förrän kl 20.....
Men vi provar väl. Packade välling och pyjamaser till kidsen och bar iväg.
Det gick väl rätt så bra ända tills det började spela en trubadur på stället vi satt och åt. Och det började storma in folk som skulle dricka öl. Ingen av ungarna ville ens ligga ner fast dom va toktrötta. Så där kände jag väl att nä, det är nog dags å gå hem nu. Det va inte riktigt en bra plats för barn. Plus att dom aldrig skulle somna i det där ljudet. Så Peter blev kvar med några kompisar och dricker öl. Jag gick hem med kidsen. Har precis satt mig ner efter att ha lagt dom. Städat undan lite i huset. Fixat välling och ersättning till natten och duschat av mig själv. :-)
Nu ska jag softa en liten stund innan det blir sängen.
Får se om Peter kommer ihåg att han ska jobba imorrn :-P
Dagen har varit underbar och solig. Vi har varit ute hela dagen som vanligt :-) Kände mig väl aningens ensam där ett tag..... Har inte vant mig ännu att Peter jobbar igen. Och idag hade jag inget direkt att göra heller.
Men han kom iallafall hem lite tidigare idag. Och idén att sticka iväg och käka middag på Furuvik och kolla in Tom Jones :-) Myyyyys tänkte jag såklart. Fast problemet var att det började inte förrän kl 20.....
Men vi provar väl. Packade välling och pyjamaser till kidsen och bar iväg.
Det gick väl rätt så bra ända tills det började spela en trubadur på stället vi satt och åt. Och det började storma in folk som skulle dricka öl. Ingen av ungarna ville ens ligga ner fast dom va toktrötta. Så där kände jag väl att nä, det är nog dags å gå hem nu. Det va inte riktigt en bra plats för barn. Plus att dom aldrig skulle somna i det där ljudet. Så Peter blev kvar med några kompisar och dricker öl. Jag gick hem med kidsen. Har precis satt mig ner efter att ha lagt dom. Städat undan lite i huset. Fixat välling och ersättning till natten och duschat av mig själv. :-)
Nu ska jag softa en liten stund innan det blir sängen.
Får se om Peter kommer ihåg att han ska jobba imorrn :-P
We are a little weird
We are a little weird and
life´s a little weird, and when
we find someone whose
weirdness is compatible with
ours, we join up with them
and fall in mutual weirdness
and call it love 
