En liten rapport

Imorse 7.30 drog jag iväg med Rasmus, Theo och en sjujädra massa packning i bilen. Släppte av Rasmus på skolan. Åkte och tankade och drog en vända förbi McDonalds och köpte mig en kaffe. Sen bar det av mot Kolbäck.
Perfa tänkte jag för mig själv. Nu sover Theo hela vägen till Kolbäck. Ack så fel jag hade. Han vaknade i Hedesunda redan. BAJS!
Men han höll sig faktiskt rätt glad, ända fram till Sala. När han blev totalt hysterisk. Vi tog och stannade på en mack där och han fick lite mat och sträcka på benen. Perfa tänkte jag. NU somnar han om och så blir allt frid och fröjder. ICKE! Skrek å skrek å skrek gjorde han. Hela vägen till Västerås när jag fick göra ett till stopp. Eftersom han vägrade somna var det väl bara att sätta honom i bilstolen och fortsätta med en skrikande unge. vi var ju faktiskt tvugna att komma fram någon gång. Vid 11 anlände vi till Kolbäck. ÄNTLIGEN! Lämnade över hysteriskt skrikande unge till sin mormor och packade in alla grejjer.
Skönt att man ska vara här ett par dagar så man slipper ta samma kamp igen samma dag.

Nu har vi iallafall varit här ett tag och inte gjort så värst mycket. Det spöregnar ju så det har inte blitt nån promenad. Mormor och morfar är mäkta imponerade över att han kan sitta och sätta sig själv. Och stoppa pressarna igen säger jag! Idag kröp han för första gången! Flera krypsteg tog han. Duktiga killen!! :-D Till jul har vi en förmodligen en krypare i 180 :-P

Just nu ligger lilltjabo på golvet och leker för fullt :-) Snart är det middag här. Så skönt att bli ompysslad och slippa tänka på allt som ska göras. Får se när Pappa Peter ringer och längtar efter sin Theo :-)

Vi längtar efter dig älskling! Puss!

En liten resa till

Idag bidde det en tripp in till stan och skyltsöndag med hela familjen. OM man nu kan kalla det en julmarknad det här.... Det va inte mycket å hurra för inte... :-\ Theo sov sig igenom hela händelsen :-P

Imorrn bär det av till Kolbäck för mig och Theo. Vi ska gömma oss lite för Peter så han kan göra klart vardagsrummet. Blir skönt att komma iväg en stund och få bli ompysslade och slippa allt som heter tvätt och laga mat ett par dagar :-)

Ska försöka blogga därifrån oxå. Om jag nu kommer åt deras sega bredban... :-S

Pöss


Stoppa pressarna!!

Stoppa pressarna!! Theos första tand har anlänt! :-D Vår stora kille!


Grejjer händer

Ja nu gåre verkligen undan. Som sagt så sätter han sig ju upp helg själv nu. Helt sjukt otroligt! 5½ månad gammal bara :-D
Och jag kan säga det, nu är den lugna tiden över. Idag har jag knappt kunnat sitta ned. För när han varit på golvet och lekt själv så sticker han ålandes/halvkrypandes iväg över golvet raka vägen mot något (han oftast INTE ska vara vid). Som tex kaminen eller Peters spackelgrejjer :-P
Och idag hittade jag honom liggandes under babysittern. Vad han nu gjorde där. :-P




Som sagt. Det är bara bus i mina ögon!


En STOR grej!!

En väldigt stor grej har hänt. Theo har satt sig upp själv för första gången. Blott 5½ månad gammal. Här gåre undan! Jag trodde vi drog i handbromsen... Peter?!


Det bidde lite fel så ni får vicka på skärmen då :-P


SOLEN!!!

Å herregud! Solen är framme för första gången på.... typ.... evigheter känns det som.
Nu blir det en skön promenad. BUMS innan den gömmer sig igen :-D

Onkel vem?

Peter och jag låg och kollade på tv igår kväll i sängen. Kollade på  nått inslag på tv4 nyheterna när jag tyckte att killen dom intervjuade helt klart påminnde om nån.

Jag: Hurru! Det där ser ju ut som han!
Peter: *Tittar snett på mig*
Jag: Jaaaa! Han... Onkel.... Från familjen......  du vet....

*tystnad*

Jag: Ähh! Strunt samma!
Peter: mmmmm *nickar suckande*


Ja okej! Jag erkänner! Ibland pratar jag innan jag tänkt färdigt. Jag hade ju allt i huvudet. Varför fattade inte Peter de för! :-P
Iallafall om ni inte gissat det så var det Onkel Fester jag menade från Familjen Adams. När jag till slut fick fram vem jag menade utbröt ett gapskratt utan dess like. Jag höll på å kvävas. På riktigt! :-P

Men det är därför du älskar mig darling. För att jag är så knasig, eller hur! ;-) PUUUSSS


Funderingar....

Jag funderar och funderar och kommer inte fram till hur jag ska göra.

Fakta: Jag är så sugen på att få spela lite volleyboll matcher och inte bara träna lite då och då.
Det känns verkligen att det fattas mig något.....

Fakta:
Nu när man har två barn så blir det svårare att komma iväg och träna och vara med på matcher.

Fakta: Just eftersom man har två barn därhemma så vill man att tiden man spenderar ifrån dom ska vara värt något.

Tierp fördelar:
* Man betalar bara medlemsavgift
* Mysiga och trevliga tjejer i laget
* Laget spelar i div 1

Tierp nackdelar:
* Lång resväg
* Brist på tränare
* Vet inte om det är värt att resa 1 timma och sen sitta på bänken en hel match pga?? Varit gravid??


Sätra fördelar:
* Kortare resväg
* Trevliga tjejer jag känner till
* Större möjligheter att få spela trots att jag inte kan träna jämt
* En duktig tränare

Sätra nackdelar:
* Man betalar alldeles för mycket pengar... Eller måste jobba väldigt mycket
* Laget spelar div 2 ( vet inte om det igentligen är en nackdel....)

Hmm... nån som kommer på någe mer?!

Näe men allvarligt. Det är ju faktiskt så att när man har småbarn är det svårt att satsa ordentligt. Och jag måste nog inse att det kommer bli svårt att göra det på ett bra tag framöver. Om ens någonsin möjligheten kommer igen, det vet man inte. Är det verkligen någon idé att sitta och åka till Tierp bara för att få spela i div 1 när jag ändå tydligen inte verkar vara speciellt viktig längre.....
Är det då inte bättre att kanske spela lite för att det är roligt i Sätra och div 2 istället?

MEN! Det är ju roligt i Tierp oxå. Och det är ju härliga tjejer där med! *suck* Vad ska jag göra.....

Vad ska jag göra?!



Pigg

Somliga är väldigt pigga kl 1 på natten.... och kl 5 *suck*



Efter allt bök och stök inatt så måste lillplutten rivit sig själv rätt rejält på ögat. Det såg ut som han hade jordens blåtira imorse :-( Min lilla älskling





Just nu: Theo satte sig precis upp själv från liggande läge i soffan :-O Undra om det var en tillfällighet bara.....


Ullared

Kollar på Ullared som går på 5:an kl 20 på måndagar. Å HERREGUUUUD! Säger jag bara. Det filmas verkligen som om det vore jordens muppställe och som att det bara är muppar som åker dit. :-P
Peter totalvägrar iallafall åka dit säger han :-P Men visst, jag skulle gärna åka dit och handla upp lite pengar :-P
Nån som hänger mä? :-P


De ä bara bus i mina ögon :-P


Gooooos


Nu kan jag inte bara krypa ur "pölen". Nu kan jag krypa i den igen oxå :-P


På en liten resa

Sticker till Hudik över helgen. Umgås, myser och har det bara bra. :-)


P-piller

Ptja... Vem behöver p-piller när man har en sån här mellan sig i sängen :-P


Sömn

Ja vad säger man.... Man får väl sova när man blir gammal som man brukar säga :-P
Vi har gett upp och Theo får nu sova mellan oss. Allt springa upp och ner på nätterna tog på krafterna.
Det funkade bra i början det här med att sova mellan oss. WOW tänkte vi, nu har vi hittat en lösning. Vi kör såhär nu så vi får hämta krafterna iallafall.
MEN! Inget vara ju för evigt säger dom ju :-P Såklart efter bara ett par nätter började även detta strula. Det slutade med att han höll Peter vaken på nätterna eftersom lillplutten rullar som en boll överallt.
Försök nr 2. Bullade upp kuddar mellan spjälisen och sängen så att han inte kunde rulla ner och så hade jag honom på den sidan av honom istället. Men ja.... Då kunde ju inte jag sova istället ALLS. Inkilad mellan Theo och Peter kunde jag inte röra mig. Så ja... nu är vi tillbaka på noll igen.
Nån som har någe bra förslag?!

Trots sömbristen så har jag rätt mycket ork nuförtiden. Kanske min kropp börjat att vänja sig sakta men säkert vid det. Theo är så helt otroligt underbar och det är såå mysigt att vara hemma med honom.
Han är så duktig och det händer grejjer hela tiden. Aldrig trodde man väl att man skulle stå och vara helt till sig över ett pruttljud :-P
Han har ännu inte lärt sig krypa. Vi trodde det var på gång när vi såg tre snabba krypsteg. Men än så länge ålar han sig bara fram. Eller bara och bara, det är ju jätteduktigt! Sitter gör han jättebra. Och han älskar att stå i soffan :-)
Nu längtar jag till jul när jag ska få ha båda mina underbara pojkar hos mig och vi ska fira jul med familjen Ekdahl i år. Det ska bli mysigt. Många barn är det så det blir inge lugn jul direkt :-P

Nu vaknar Theo ute i vagnen.

Skrikfest

Härhemma på em har det varit total skrikfest iallafall. Idag fick lilla Theo sina 5 månaders sprutor. Han blev jätteledsen såklart. Men det gick över rätt fort.
Föresten så vägde han iallafall 7310 gram och är 68.7 cm lång. :-)
Iallafall, när vi kom hem så började eländet. Stackarn mådde väl illa eller hade ont på något sätt. För han har verkligen skrikit konstant sen 15 fram till runt 21 tiden. Herregud! Jag har aldrig någonsin hört ungen skrika på det sättet förut. Det var så tårarna nästan kom på en själv för man led med honom. :-(
Men nu! För en 20 minuter sen var det som att vända på en hand. Helt plötsligt är han superglad och vill leka. Och jag kan lägga ifrån mig honom en stund för första gången på hela dan!! Tack för den! Ryggen behövde vila lite.
Hoppas han slipper någe mer nu och får må bra.




Gröt är gott. Och kladda måste man ju få göra


Mamma tittar bort en minut och vips har vi lämnat filten och är på upptäcksfärd


Inte ens "pölen" funkar längre.....


Hmm... vad finns det här man kan busa med då


Att ta eller att inte ta

Nu blev det så att jag tog ändå. Svininfluensa vaccinet alltså. Imorse efter att jag lämnat Rasmus på skolan så drog jag iväg till sjukhuset. All landstingspersonal har nämligen förtur.
Att ta själva sprutan gjorde inte speciellt ont. Det tog lite tid... verkade vara en seg massa det där :-\. Men shit va ont i armen jag fick efteråt. Och nu på kvällen har jag ännu ondare i armen. Ont i muskeln på någe sätt... svårt att beskriva. Nu är det gjort iallafall. Bara att hoppas man slipper feber lr någe sånt skit.

Iallafall så har vi haft en riktig gnällbanane härhemma idag. Hela dagen har varit SKIT enligt honom tror jag. Men det är väl så, man kan ju inte va superglad jämt. Det är ju inte vi vuxna heller så. Varken han eller vi har sovit inatt så... Det är inte så konstigt kanske.


Komikern i familjen

Vi har en komiker i familjen. JAG kan iallafall inte låta bli å skratta

Konversation i bilen på väg in till skolan

Rasmus:
Mamma! Gillar du å äta på restaurang?
Jag: Ja, jo.. det är väl trevligt. Eller hur?
Rasmus: Ja jag tycker det är väldigt trevligt och äta på restaurang. Man kan ju faktiskt säga att jag äter på restaurang varje dag.
Jag: Jasså? Gör du?
Rasmus: Japp! Vår mat kommer ju från Gustavsbro. Så man kan ju nästan säga att jag äter på restaurang varje dag. *stort leende*

Där brast det för mig. Det går inte att hålla sig för skratt när min lilla grabb sätter igång. Han har humorn i sig killen. :-)


Snart är den lugna tiden över

Japp! Det är bara att inse. Vår lilla Theo har blitt en stor kille nu. Han sitter helt själv och leker på golvet. Och snart kommer han krypa oxå. För idag satte jag honom i sin lekpöl som han fått av farmor. Gick till spisen ett par minuter. När jag tittade till honom igen hade han krupit över kanten och hängde halvvägs ut på golvet! :-O Herregud unge!!! Vi var tvugna att ta kort på det lilla busfröt.
Efteråt satte jag honom upp i pölen igen och fortsatte laga mat. Ett par minuter senare var han påväg över kanten igen. Lilla pruttunge! Nu vill jag nog dra i handbromsen för nu växer han upp alldeles för fort för min takt :-P

På föräldragruppen idag var dom imponerade över hur tidig han var. En 6 månaders tjej där sitter inte alls. Och där satt Theo och lekte för fulla muggar knappt 5 månader gammal. hehe

Och storebror Rasmus är ju hemma den här veckan :-) Och såklart i sedvanlig ordning så låg dom små kisarna och tittade på bolibompa imorse i sängen och mös för fullt :-) Gobitarna :-)


Han ser ju knappt nå ertappad och skyldig ut heller....


Påminnelse

Igår blev jag starkt påminnd av hur skört livet igentligen är. Och hur lyckligt lottad jag är som har två underbara friska barn och som har hittat mitt livs kärlek och själsfrände. För ingenting är självklart här i livet.

Jag älskar er mer än livet självt. This is forever.



Vaknat till liv

Efter en rätt hård kväll och en ännu hårdare natt för en viss herr Frisk. Så har han nu äntligen vaknat till liv.
Och efter att ha tvingat i sig en skål med yoghurt och öppnat sina farsdag presenter så föreslog han (förvånande) en promenad :-O.  Så nu har vi tagit en skön promenad på en 45 minuter. Och Theo sover fortfarande ute i vagnen på altanen.

Ikväll väntar hämtmat och extrem slappning i soffan och kanske en film. Förslag på bra filmer?

Ensammen

Japp, ikväll blir man gräsänka :-P Peter ska ut å öla med några kompisar. Det kommer bli lugnt säger han. Men eftersom det var ett tag sen så får vi se hur det slutar.... hehe

Själv bär jag kosan mot Marias nya hus. Vi ska käka lite och kanske kolla på en film. Får se hur medgörlig lilla Theo är till det. Men man får lite sällis iallafall.

Just nu i soffan bredvid:


Ljus och en kopp kaffe

Nu är kl snart 11 och det har fortfarande inte blivit riktigt ljust ute. Herregud vad vintern är deprimerande *suck*. Jag är verkligen en vinterhatare. Just pga kylan och mörkret. Mår inte alls bra av det. Tur att man började med vitaminerna i tid den här gången, kanske man håller sig piggare denna vinter.
Det som är mysigt dock är ju att man kan tända en massa ljus och kura ihop sig å mysa :-)
Det va precis vad jag och Theo gjorde imorse. Det va ju så mörkt när vi vaknade vid 7 så vi stannade kvar i sängen och mös och busade istället. Sen somnade vi om en timma tills pappa Peter ringde och väckte oss. Då gick vi ner, tände lite ljus och satte oss i soffan och gossade istället. Och mamma kalasade på en stooor kopp kaffe :-P

För alla er som inte vet det, man BEHÖVER kaffe när man är mammaledig ;-) Så då vet ni det. hihi

Just nu: Theo sover en stund och jag sitter å surfar lite. När Theo vaknar ska vi bege oss till Björkman för lite fika och gos med lilla Vera.

Jag ska INTE sova

Nu har jag fösökt lägga Theo i en timmas tid. Han somnade först i knät på mig när vi satt och sjöng vaggvisor och tittade i bok samtidigt. Gick upp och skulle lägga honom. Och vips så stod han på alla fyra och var klarvaken och log sitt aldra största leende. *suck*
Okej, försökte lägga honom bredvid mig i sängen. Efter mycket om och men så somnade han. Men inte sådär riktigt ändå... Han låg å röck liksom. Ungefär som det pirrade i honom på någe sätt. Men jag försökte ändå lägga över honom i sängen. Och vad händer!?
Upp på alla fyra och dom där klarvakna ögonen tittade på mig. Näe... nu gav jag upp och han fick följa med mig ner igen. Så nu sitter vi här... kl är 21.10. Nu börjar han bli gnällig oxå.... Men sova, det ska vi INTE göra tydligen.


Dopet

Jag har ju inte bloggat någe om dopet kom jag på. Det bidde sån kaos med febersjuka å allt efteråt :-P

Dopet liksom kom och gick i en väldans fart. Kändes tyvärr som att man inte hann prata med alla och umgås som man ville. Ni som var där, hoppas ni inte kände er försummade!

Naturligtvis började hela dopet med dom sämsta förutsättningarna. Det var dags för fotografering innan dopet i kyrkan såklart precis när det igentligen var sovdags. Trött å grinig så gick det inge vidare alls. Men vi fick sägert nått bra kort iallafall. När det väl var dags för dopet så gick det rätt så bra ungefär halva iallafall. Karros syste Sofia sjöng trollbindande fint Sonja Aldéns "Välkommen hem". Kände tårarna sprängde i ögonen :-) För han är ju verkligen det vackraste barnet som finns :-)
När det var dags för prällen å "skvätta" vatten på honom så brakade helvetet löst. Han visade upp sin högsta stämma i registret. Resten av dopet.... Men men :-P Det sägs ju att om dom skriker under dopet så får dom bra sångröst. Får hoppas på det då ;-)

Festen efteråt var oxå lyckad, tror jag. Det verkade som att folk tyckte om maten och fikat.

Tacka alla som var där för dom SUPERFINA presenterna Theo fick :-)
Och Tack svärmor Marita för att du fanns där ett par dagar innan dopet och hjälpen efteråt. Utan dig hade jag inte hunnit med å göra allt som skulle fixas. Tack till alla som hjälpte till i köket oxå! det var guld värt :-)
jag hade verkligen glömt bort va mycket det är å fixa när det är sånna här tillställningar.

Bilder från dopet kommer lite senare när vi fått korten från fotografen :-)


Jag kan!


Här sitter jag i godan ro och drar av en rejäl bajja i blöjjan


*Pffftjjjfffpfffffffff*


Mamma skrattar åt mig, då skrattar jag mä


*tittuuuuut*


Jag har mitt alldeles egna sätt å "kolla läget" på.


Nu kan jag sitta riktigt bra själv. Det händer att jag vickar bakåt ibland


Idag va det inte kul....

Natten efter dopet fick Rasmus feber och ont i magen. Det va knappast en rolig natt :-( Jag satt inne vid honom 1 timma tror jag. Plus amningar och stoppa i nappen till Theo. Inte mycket sömn. Men jämfört med natten som var inatt fick jag hur mycket sömn som helst.
Vanligtvis när man säger att man inte sovit något så brukar man ju oftast ha slumrat en stund här och där iallafall.
Men inatt sov jag verkligen inte ens 1 sekund! Jag hann aldrig ens somna för natten innan kaoset började.
Kl 23 vaknade Theo och skulla ammas. Direkt efter det ropade Rasmus, bara å springa in dit. Hann precis lägga mig när Theo skulle ha nappen och så höll han på några ggr. Rasmus ropade igen, Theo skulle ammas osv osv. Vips var kl 4 på morgonen och jag hade inte somnat än. Med gråten i halsen konstaterade jag att det var den längsta natten i mitt liv.
Kl blev 6 och Peters klocka ringde. Jag hade inte somnat ännu.... :-( Tack å lov gick Peter upp med Theo och fick honom att somna om igen. Jag fick sova mellan 7-8.30. det var alltså det enda jag fick sova "inatt".

Idag har Theo sovit 30 minuter  en gång och 40 minuter en gång. Inget mer... Har jag lagt mig ner för att försöka vila har Rasmus ropat. Skrik SM har det varit från Theos sida oxå. Inte en nöjd sekund.

Nu sitter jag här med röda och svullna ögon, känner mig deprimerad :-( Huvudet spränger, jag mår illa och fryser. Vad har jag gjort för att behöva stå ut med det här. Har jag verkligen inte varit med om tillräckligt mycket redan!!
:-(

RSS 2.0