Natten efter dopet fick Rasmus feber och ont i magen. Det va knappast en rolig natt :-( Jag satt inne vid honom 1 timma tror jag. Plus amningar och stoppa i nappen till Theo. Inte mycket sömn. Men jämfört med natten som var inatt fick jag hur mycket sömn som helst.
Vanligtvis när man säger att man inte sovit något så brukar man ju oftast ha slumrat en stund här och där iallafall.
Men inatt sov jag verkligen inte ens 1 sekund! Jag hann aldrig ens somna för natten innan kaoset började.
Kl 23 vaknade Theo och skulla ammas. Direkt efter det ropade Rasmus, bara å springa in dit. Hann precis lägga mig när Theo skulle ha nappen och så höll han på några ggr. Rasmus ropade igen, Theo skulle ammas osv osv. Vips var kl 4 på morgonen och jag hade inte somnat än. Med gråten i halsen konstaterade jag att det var den längsta natten i mitt liv.
Kl blev 6 och Peters klocka ringde. Jag hade inte somnat ännu.... :-( Tack å lov gick Peter upp med Theo och fick honom att somna om igen. Jag fick sova mellan 7-8.30. det var alltså det enda jag fick sova "inatt".

Idag har Theo sovit 30 minuter  en gång och 40 minuter en gång. Inget mer... Har jag lagt mig ner för att försöka vila har Rasmus ropat. Skrik SM har det varit från Theos sida oxå. Inte en nöjd sekund.

Nu sitter jag här med röda och svullna ögon, känner mig deprimerad :-( Huvudet spränger, jag mår illa och fryser. Vad har jag gjort för att behöva stå ut med det här. Har jag verkligen inte varit med om tillräckligt mycket redan!!
:-(