Någon annan har fått ditt nummer.....

 
Häromdagen fick jag veta av mamma att någon verkar ha fått pappas gamla mobil nummer.
Ja.. det är klart.. Det var ju faktiskt snart 1½ år sedan han dog. Men ändå på något sätt så svider det...
Det är pappas mobilnr. Och det har ju alltid varit det...
Mamma sa det att nu är det kanske dags då att ta bort det ur telefonkatalogen på mobilen så man inte råkar ringa.
Ja... kanske det är dags.

Jag brukar ringa dig ibland fortfarande pappa.... Jag tittar på gamla sms mellan dig och mig från när du låg på sjukhuset. Jag tittar på missade samtal från dig och önskar jag hade svarat. Att få ha hört din röst en extra gång innan hade betytt allt.  Varför svarade jag inte då, jag glömde bort att ringa upp... Jag var för upptagen med mitt eget liv ibland. Nu såhär efteråt... Upptagen med vad? Vad var viktigare än min sjuka pappa? Även om det inte hände ofta. Jag har svår ångest ibland fortfarande.... Trots att jag vet att du vet, att jag älskade, älskar dig.
 
Jag brukar ringa dig ibland fortfarande pappa.... Vet inte varför, bara för att få slå ditt nummer. Fantisera att du kanske svarar i andra änden. Jag vet inte... Men jag gör det.
Nu är det dags att ta bort ditt nummer i min mobil. Det är jobbigt, svårt och tungt.
 
Jag ska bara titta på det lite till.... sen, sen ska jag ta bort det. Snart....
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0