Idag börjar inskolningen av Agnes på dagis. Tänk att det är lika jäkla svårt och ångestframkallande varje gång man gör det. Man kan ju tycka att det borde gå lättare för varje gång. Men så är det inte :-/
Speciellt inte när man är en hönsmamma som jag. Och att det denna gången handlar om min lilla lilla dotter!!
Det ÄR verkligen annorlunda med en dotter. Jag är mycket fjantigare och daltigare med henne än med grabbarna. Sådär "åhh lilla söta tjejen man måste vara så försiktig annars går hon sönder" typ..... :-/
Inte bra jag vet! Men ja... så är det bara.  Theo var bara två månader äldre när han började på dagis. Men det kändes ändå som att han var större och mognare än Agnes. På två månader händer det ändå rätt mycket när dom är såhär små.

Natten har varit jäkligt orolig och nästintill totalt sömnlös från både mitt och Peters håll. Jag ska försöka att inte freeka ur dom första dagarna iallafall. Jag får ju vara med till en början.... Det slutar väl med att jag går hulktandes därifrån när jag ska lämna första gången. Fan! Jag är så jäkla instabil när det handlar om kidsen. Gillar´t inte!!