Otursdag?

Nä den här dagen började inge vidare. Jag hoppas det inte kommer förfölja mig hela dan... :-S
Började med att trötta familjen blev sena som vanligt. Tyckte jag var uppe i tid men Rasmus var för en gång skull JÄTTETRÖTT och vägrade kliva upp ur sängen. Han sov så skönt sa han.... Jo hejdu, tänk om du kunde göra det på helgerna tänkte jag... Nä då ska man va uppe å skutta kl 6 på mornarna å va klotpigg....
Ja sen när han äntligen kommit upp så fick jag ju tjata ett antal gånger på att han skulle klä på sig. Och det gick ju slow motion. Efter mycket om och men hade han fått på sig kläderna och vi gick ner för att göra iordning matsäck.
Såg att kl då var 7.30!!! PANIK!!  Varm choklad, saft, macka, banan och två kakor till Rasmus.
Matlåda, två mackor och en banan till mamma.  Under tiden jag håller på med matsäcken går ett sår upp på fingret på mig och jag börjar störtblöda... *SUUUUCK* Fummla efter plåster....

Okej.... tittar mig omkring och tror jag fått med mig allt. Tittar på klockan igen och ser att den nu är 7.45! MEN HERREGUD!!!!! Rasmus, SKYNDA dig å klä på dig. Vi har JÄTTEbråttom!!
Rsmus: Men mamma... min macka då?
Åhh GUD vicken dålig mamma jag är... jag glömde Rasmus macka han brukar ha å tugga på i bilen.
Jag: Förlåt Rasmus men jag hinner bara inte göra nån macka... förlåt förlåt förlååååt

Jag springer mot dörren för att sätta på mig kläder och skor. Och VAD händer!? JO... skosnöret går av!!!!  *ARGH*
Jag: (utbrott) MEN SNÄLLA!! KAN DU SLUTA JÄKLAS MED MIG!!!!!!
Rasmus: Men mamma, jag har väl inte jäklats?
Jag: Nej nej, nä lilla gubben, inte du. Mamma blev arg på skorna bara..... *mummel mummel*

Kliver utanför dörren och ser att bilen är igensnöad! Men nu jäv........ Får av skiten och vi sitter äntligen i bilen på väg in till stan. Kl har nu blivit 7:55 och vi måste vara på dagis kl 08:00 för att Rasmus ska få frukost.
Hyperventilerande och med uppspärrade ögon gasar jag iväg i full karriär. Efter några meter får jag världens illamående....  IIIKK!!!  jag känner hur det sitter i halsen och kräkan verkligen är på väg upp.
Näe, NÄE!!! Jag HINNER inte stanna å kräkas. Det GÅR bara inte!! Sväljer... sväljer... sväljer... sväljer igen....
Efter några minuter lugnar det ner sig. Sköööönt :-)

Nästa panik kommer..... Åh nej.. Jag har glömt Rasmus överdragsbrallor hemma!! Och det finns inte en chans att jag hinner vända och hämta dom. Funderar och tänker och kommer på att han faktiskt har ett par extra därborta... Dom får duga idag.

När kl slår 8 och jag fortfarande bara är halvvägs in till Gävle så inser jag att jag måste ringa till dagis och meddela att han kommer sent. Dom blir sura om man klampar in mitt i frukosten......Det var okej. Ja men va skönt, då kan man slappna av lite. Men när morgonen har börjat såhär är det inte bara å slappna av inte... nej nej.
Hyperventilerandet och dom uppspärrade ögonen hängde nog med ända in på jobbet sen.

Lugnet kom först när jag satte mig ner vid min dator med min tallrik yoghurt, mackorna och min kopp the.
Ahhhhhh.... Det här är lugn och ro :-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0