Det här har verkligen varit en konstig helg... Det har inte känts som vanligt alls.
Vi, laget som alltid är glada och peppar varandra. Den här helgen har det varit något annat....
Vi har surnat till och varit frustrerade som aldrig förr och försvunnit ned i en djup djup dal (jag erkänner mig själv skyldig till denna känslan). Det känns som vi har tappat bort varandra lite...
Kan det här vara nyckeln till att vi inte spelar som vi gjort förr?
Vi vet at vi kan och vi vet hur vi ska göra men.... det bara funkar inte.

I helgen har vi mött två väldigt bra lag. Tierp och Bromma, båda lag med högt tempo och vassa anfall.
Vi förlorade tyvärr båda matcherna med 3-0 i set. Men tittar man på siffrorna så ser man att vi ändå hänger med.
FAST vi spelar dåligt. Det säger ganska mycket om lagets kapacitet. Det som fattas är rutin och jämnhet.
Alla spelare är nya på den här nivån och jag tycker att vi gör jättebra ifrån oss som nykomlingar från div 2.
Speciellt med tanke på den tunna trupp vi har.
Än så länge har bar 4 matcher spelats av 14 st. Vi gör som Skuggan sa, vi tar en match i taget och bara njuter av att vara här i Allsvenskan.
Jag tycker vi ska försöka hitta tillbaka till den glädjen och sammanhållningen vi hade under div1 och hålla fast vid den. Det är den som håller oss starka. Visst, det är surt att förlora. Men vi har redan gjort en bragd, vi är i Allsvenskan :D

För FY FAN VAD DET HÄR ÄR KUL!!!