Jag svävar som på moln och önskar jag fick göra om dagen igen. Helst NU!! :-D
Över 1 års planering och väntan och dagen rusade förbi snabbare än någon annan dag. Tur jag har lite filmer att titta på och minnas tillbaka :-)

Mitt i alla lyckliga känslor från bröllopet så finns det sorg oxå. Igår var det precis 2 månader sedan pappa gick.
Och dagen började bra med luftlätta steg och ett stort leende mot jobbet. Och så bara PANG! Som en smäll så blev jag smärtsamt påmind om pappa. Det kommer aldrig med en förvarning.... det bara kommer. Och igår kom det hårt. En ond klump i bröstet och tårar på jobbet. Som fortsatte i störtgrin hemma på kvällen :-/
Stackars Peter.... två dagar efter bröllopet liksom :-/ Men det är såhär det är. Jag är lycklig men sörjer samtidigt.

Jag har inte haft tid att sörja alls på flera veckor nu pga bröllop och jobb upp över huvudet.
Igår gick luften ur mig och allt kom på en gång. Allt jag tryckt tillbaka i flera veckors tid....
Allt som skulle varit den dagen men som inte blev. För att du inte finns längre.... :-(
Jag har så många virvlande känslor inom mig så jag får inte ner dom i ord.
Det känns rent ut sagt skitjobbigt just nu! I en tid jag igentligen enbart ska vara sprudlande glad och lycklig. Så går jag istället med en klump i magen av sorg som om allt börjar om igen....
JAG ORKAR INTE GRÅTA MER!!! 2 månader är ju ingen tid....

Bröllopet var ett av dom många tillfällen du skulle varit med på. Ett moment att gå igenom, att bearbeta...
Att för mamma komma hem till oss för första gången utan pappa....
Det kommer komma många sådana tillfällen och det känns som det kommer bli ett långt år innan det kanske lättar.


Ber om ursäkt för ett jobbigt inlägg. Men det här är mina känslor just idag. Hoppas på en bättre dag imorgon...

Puss