Igår hände det. Theo sov i vagnen och vaknade ledsen. Jag skulle dra upp sufletten och klämde hans hand så han blev ännu mer ledsen. Tröstade inne i soffan och han somnade om i famnen på mig.
Såg att klockan var 14:55 och fick allmän panik och försökte växka Theo. Som var JÄTTELEDSEN när jag väckte honom. Stressade med att packa ihop kläder, välling, frukt, vagn och allt som ska med. Medan en jätteledsen Theo stod och tittade på mig. Usch.... fy fasen va hemskt det är.
Väl framme på BVC möter Peter upp mig och vi går in och sätter oss. *puh* äntligen kan man pusta ut.
Något är konstigt..... Det är massa barn där, fast större. Och en tandhygienist sitter där och går igenom allt sånt med föräldrar. Efter en 10 minuter tar jag upp min telefon och kikar i kalendern. Och inser att det var onsdag som vi skulle vara där. 1 dag tidiga var vi! Inte undra på att bvc sköterskan tittade konstigt på oss då!!
Va trött å less jag blir på mig själv ibland. Känns som jag har haft lite för mycket i huvudet sista tiden här. Med bröllop, dop, tal, skolavslutning, utflykter, skolresor, presenter som ska handlas, ekonomi som inte riktigt går ihop.......
Ett bröllop stundar till helgen och jag har börjat med talet men.... känner mig inte alls någe nöjd. Jag får inte till det... irriterande.
Måste rensa skallen.. Men hur gör man de då?!