Vi gick och pratade om valborg när vi promenerade till pappas grav i lördags. Förbi ån och platsen där dom brukar elda kase varje år. Där jag varit massvis med gånger tillsammans med mamma och pappa när jag var liten. I söndags tog vi en sista sväng ner till graven och jag satte en blomma som sista hälsning på en stund.
Och igår kom valborg och gick lika fort kändes det som. Jag vet inte vad det berodde på.... Men hela jag kändes tung och hade svårt att andas hela dagen och kvällen. Trött trött.....
Barnen var på det där humöret när bara ALLT är fel. HELA jäkla dagen :-/ skrik, gap och bara en massa satyg. Vilket resulterade i tidig säng för båda. Så hela kvällsmyset som var planerat liksom bara försvann....
Och elda upp kasen på gården kändes inte lika roligt längre. Men det var skönt att dagen gick fort ändå.
Tidigare på dagen hann jag med att äta unch med Maria och Tina iallafall. En väldigt mysig grej i allt :-)

Idag har varit ännu en sån där dag... När det bara bråkas och härjas hela jäkla dagen lång. Det är totalt utmattande... Både jag och Peter är totalt slut. Huvudvärk och paj. Det som varit sååå skönt idag är vädret. Sol på en klarblå himmel och lättare klädsel än på länge. Underbart och stärkande :-) Hoppas det fortsätter såhär nu.

Nu måste jag försöka blicka framåt känner jag. Försöka försöka... Livet går vidare som alla säger. Ja, det gör ju det...  Jag hoppas och tror att Maj kommer bli en bra månad. Det kommer bli en tung tid framöver. Men jag vet att pappa hade velat att vi ska må bra och vara lyckliga. Det är svårt utan dig... Men vi försöker.