Då va man flygrädd numera...
Men efter resan till Cypern måste jag nog klassa mig själv som flygrädd numera. Tyvärr....
Resan mellan Stockholm och Köpenhamn gick hur bra som helst. Hasse satt väl och hoppade till ett par gånger. Men inget märkvärdigt. Han gör ju så :-)
Men mellan Köpenhamn och Aten.... jösses. Det började med att Hasse hajjade till när han såg ett gammalt SAS plan från typ början av 80 talet. Och blev förvånad att dom ens var i bruk fortfarande. Berättade lite om det att planet igentligen är för långt för så pass korta vingar som den har. Och att motorn sitter bakom vingarna vilket är väldigt dåligt om det tex lossnar is lr dylikt. Berättade om händelsen i Gottröra osv...
Sen tänkte vi inte mer på det. Vi skulle ju flyga långt så det kunde ju omöjligt vara det planet :-)
Tills det var dags å kliva på planet mot Aten och vi insåg att det var just DET planet vi skulle sitta i. I över 3 timmar!! Paniken lyste i Hasses ögon. Och efter allt han berättade började jag känna mig skapligt orolig.
Men, vad skulle vi göra. Vi satte oss och hoppades på det bästa. Starten gick bra och en bra stund framöver med faktiskt. Tills vi började närma oss Aten. Vi flög rakt in i ett rejält oväder. Flygplanet flög som en jäkla vante i luften. Jag kan inte beskriva det bättre. Luftgropar som gjorde att vi liksom bara släppte och föll. Och inte bara nedåt utan uppåt oxå. Man kände hur det krängde kraftigt åt sidorna, ruskade och hade sig. Och tittade man ut mot vingarna såg man hur han försökte parera för hela vingarna svajjade. Och precis när vi satt där och tittade ut så small det till som satan och en blixt slog ner rakt i vingen där vi satt. Mitt framför näsan på oss. :-O
Behöver jag säga att paniken steg i oss! Strax därefter började flygvärdinnan ropa ut flyg för dom som skulle vidare. Och det gjorde hon med en väääldigt ostadig röst. Man hörde att hon var skärrad. Vilket inte gjorde det bättre för varken mig eller Hasse.
Jag har faktiskt aldrig varit så rädd i hela mitt liv som jag var just då. Dödsångest är inte att leka med. Allt jag kunde tänka på var min familj. Och jag ska erkänna att jag knäppte händerna och bad en stilla bön att få landa levande. När planet äntligen landade i Aten satt jag och skakade i hela kroppen. Jag kunde inte sluta skaka.... Så fruktansvärt livrädd.
Ni typ sprang av planet och stegade med rediga steg rakt emot närmsta bar. Jag har aldrig i hela mitt liv känt att jag behövt ta till alkohol för att lugna nerverna. Men nu var det solklart vad jag behövde. Så vi beställde varsin stor fet jäkla öl. Och sen en påse chips och nötter som jag hetsåt under tiden.
För snart skulle vi ju på nästa plan igen. Men tack å lov, ölen satt där den skulle. Den lugnade ner mig radikalt och flyget mellan aten och Larnaca gick bra. Vi passade på att ta ett glas vin till maten på flyget oxå. Lugna nerverna ytterligare :-)
Men ja, skadan är redan skedd. Jag är sjukt flygrädd nu känner jag. Resan hem igen vilket innebar ytterligare tre flygresor, var inte kul alls. Jag hade ångest och ont i magen inför varje resa. Så jag åt knappt någonting på hela dagen. Och att sen behöva sitta i bilen i 2 timmar i en redig snöstorm när man kom hem va ju oxå roligt... :-/
Men hem kom jag. Och oboy vad jag älskar att vara hemma!! :-D
Iallafall var tiden i Cypern jättebra. Jobbet vi skulle göra gick över förväntan bra. Nu ska vi bara finjustera lite och lösa några frågetecken. Men annars funkade det fin fint.
Det var runt +20 grader i solen mitt på dagarna. Men sjönk till en +8 på kvällarna. Men vaddå, det är ju jäkligt mycket bättre än -10 grader :-) Det va rätt fint att sitta och ta en kaffe mitt i solen. Man fick en försmak på den svenska våren. Längtar :-)
Hotellrummet på Holiday Inn
Första kvällens middag. Kyckling Souvlaki. Tydligen en vanlig rätt på Cypern. Såser existerade liksom inte....
Något intressant var att deras filosofi var typ "köp något så får du något". Så köpte man en öl fick man alltid något till. Tex en skål nötter, chips eller popcorn. Det skulle ju aldrig hända i Sverige utan att få betala för det. Trevligt iallafall :-)
Restaurangen där vi åt första kvällen. Phatos tror jag den hette. Inget man skulle hitta som turist, det kan jag lova. Det här verkade vara något mer för locals.
Mysiga caféer lite överallt.
Mysiga gator och gränder lite överallt
Citron och apelsinträd växte vilt här och där. Även inne i stan. Vi fick tillfälle att smaka en apelsin. Och det var den godaste apelsinen jag någonsin smakat. 
En vacker gammal kyrka mitt inne i gamla delen av stan.
Avspärrningen mot den norra delen. Dit fick inte vi gå som turister. Och befolkningen var tvugna att visa pass när man passerade.
Såhär såg det ut hos en av taxichaufförerna vi åkte med. Han hade en spritflaska mellan sätena.... Tydligen är det helt okej att dricka och köra på Cypern :-/
En bild på utsikten från balkongen där läkaren vi besökte bodde. Väldigt fint område och skitfin lägenhet.
Sista kvällen gick vi till en taverna och åt.. jag vet inte vad det heter ritkigt. Men det var en typ av Tapas kan man säga. MASSOR av olika mat. Och mängder av det oxå. Det mesta var väldigt gott.
Det enda jag igentligen inte åt var sniglar :-S Eller lever... urk...
Kan göra dig lite säkrare med att säga att alla europeiska flygsällskap har väldiga säkerhetskrav på sig, och tekniker som går igenom flyget minst en gång om dagen. Sen har dom varningssystem, och extra av allt typ. Tex om en funktion går sönder i luften så finns det alltid en nödlösning.
Det är väl lite värre med flygen i ryssland eller afrika, där dom flesta flygolyckorna händer.. Men där är det säkert vanligt med alkohol i cockpit med.. :P
huuua... bara flygit en gång.. (t&r) och det var inge krångligheter alls under dom 10 timmarna, så jag tyckte det bra var kul att flyga måste jag säga.. (lite smådrygt efter tag dock), men hört om oväder och sånt som inte är nå roligt och hoppas jag inte råkar ut för nått sånt! Kan inte vara roligt :/ tur att allt gick bra och de vart en fin vistelse iaf :)
