and life must go on as usuall. Sista dagen på måndag med föräldraledighet nu. När jag gick hemåt nedför skolgården i torsdags efter att ha lämnat av Theo på dagis. Så kände jag mig lite nedstämd och fick lite ångestkänslor. Jag som trodde jag var klar med det här att vara hemma med barn nu. Och faktiskt såg fram emot att börja leva ett vanligt liv igen. Men jag var kanske inte så klar som jag trodde....
Eller så är det bara att man vet att nu är det för alltid. Den här tiden av livet är slut, för evigt! Ordet förevigt.....
Ni som ska vara föräldralediga nu. NJUT!! Det är en tid som aldrig mer kommer igen. Försök slappna av och ta dagarna som dom kommer bara. Trots att man saknar jobbet eller vuxna människor att prata med. Dina barn är bara bebisar en gång och man får bara chansen att vara hemma så länge med sina barn EN gång i livet. Så ta den! Och njut :-)

På tisdag börjar inskolningen av Agnes på dagis. Och det är jag som kommer ta den. Jag hoppas verkligen det kommer gå bra. Jag är så jäkla blödig när det handlar om mina kids :-/ Gråter dom så gråter jag.