Det gick! Till slut.

Det ska inte alltid vara lätt inte. Morgonen började fint och lugnt. Ända tills det var dags för frukost och Theo totalvägrade gå och sätta sig vid bordet. Han hade sett sin motorsåg som låg uppe på ett skåp (av den anledningen att han hyttat den i ansiktet på Agnes). Den skulle han HAAAA!!! Men det tyckte inte jag. Jag tyckte han skulle gå och sätta sig och äta frukost eftersom vi skulle vara på dagis om 45 minuter. Men han har ju en vilja av stål vår son...  När jag väl fått honom in i köket iallafall så lockade jag med en skål jordgubbar. Ja dom ville han ju såklart ha. MEN, i soffan. NOPP!!! Det gick inte morsan Kristin med på. Inget kladdande i soffan. Nu ska vi äta frukost så vi kommer iväg till dagis. Theo hysterisk i ett av sina berömda raseriutbrott. Inget fungerar när han blir sådär arg. Det går inte att prata med honom, man får inte röra honom och han gör absolut inte som man säger.  Hysterisk hysterisk hysterisk!!! Skrik skrik skrik! Och som om inte det var nog så blev Agnes både less på att höra Theo skrika OCH gjorde illa sig på en plastsked hon bet på. Så även HON började tokskrika och tårarna rann. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Så jag bara satte mig ner på en stol och skrattade faktiskt.
Herregud vilket liv man lever......  Men ändå skulle man inte byta bort det för nått. haha ja jävlar....
Mitt uppe i kaoset blev Agnes akut trött. så ut med henne i vagnen å hej å hå...

Efter väldigt mycket OM och MEN så landade vi till slut på dagis. Med en glad och go Theo som efter en kram och puss sprang iväg och lekte. Och en Agnes som fortfarande sover i vagnen. Nu pustar vi ut med en kopp kaffe efter en kaosmorgon. Puh....



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0