Vi skulle gå och lägga oss i tid tänkte vi eftersom vi var dödligt trötta efter en jobbig natt och dag innan.
Kl 22 var vi i säng. Kl 22.30 sa vi godnatt. Ååååå ungefär där började Agnes att småböka lite. För att sedan eskalera och gå över i gnäll oxå. Till kl 1.30 inatt höll hon på å böka och gnälla. Fy fan så jävla trött jag var. :-(
Efter en flaska ersättning och en hel del bökande så somnade hon ÄNTLIGEN! runt 2 tiden fick jag somna tror jag.
Och kl 4.40 slog hon upp ögonen och gjorde godmorgon. :-(  Jag hade allvarlig innre panik då kan jag säga.
Och jag var så trött så jag önskade jag fick gå och dö någonstans, bara jag fick sova.

Älskade underbaraste Peter tog Agnes och gick ner med henne vid 5 tiden så jag fick sova igen till 6.30.
Men när jag vaknade då var jag mer död än levande ändå. Ordet trött räcker inte till på långa vägar.
Den som aldrig upplevt det vi gjort med två barn i över 2 år nu! Kan aldrig ALDRIG fatta vad trött VERKLIGEN betyder.  Jag trodde väl aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle få TVÅ barn som inte sover......

Jävlar i min låda säger jag bara... Det är bara så det är. Hur man överlever? Jag vette fan.. Man kör så det ryker så länge man orkar. Sen bryter man ihop. Och kommer igen... antar jag :-/

Idag är jag TRÖTT! Och inget kaffe i världen kan hjälpa mig nu.

*gäääääääääääääsp*