Jorå, bakslaget kom som alla sa. Igår var det ju grin när jag lämnade på dagis. Och idag var det ännu mer grin vid lämning. Till och med hemma innan sprang hon efter oss och drog oss i byxbenen samtidigt som hon grät och gnällde. Hon kände väl på sig :-/ Dom där tankarna och känslorna som säger att jag borde vara hemma med henne. Hon är nog jättetrött....   Det är ju iallafall skönt att Theo trivs och springer raka vägen in på dagis för att leka. Han har knappt tid att säga hej då.
Det ska bli skönt att få hämta hem dom redan kl 14 idag och få en lite längre helg :-)