Redan igår kom ångesten krypandes över mig. Både jag och Peter hade förträngt det så bra så Peter hade till och med bokat in ett jobb i veckan :-D
Idag drar jag och Hasse iväg till Örebro för att gå IDS7 kurs för tekniker. Ända till torsdag kväll ska vi vara borta.
Bara dom som har barn förstår hur jag känner idag......

Folk säger "Ja men va skönt, då får du passa på att sova då". ja visst, jag kommer få sova. Men jag ska ju vara borta från Theo 4 dagar!! Det känns inte som ett bra byte...... Jag tar hellre sömnlösheten faktiskt.
Och sen tänker jag på Peter. Som ska trilskas själv på nätterna med att hämta välling med en skrikande Theo kvar uppe i sovrummet. Det är verkligen inte lätt, det vet jag själv. Och det är tungt att vara helt själv med en liten så länge utan avlastning.
Jag vet att det kommer gå bra, men det känns ändå jobbigt..... Ångest är rätt ord just nu.
Det ska såklart bli roligt att gå på utbildning oxå. Fan... att man ska känna såhär. Allt är så svårt är man har barn.
Det är verkligen inte bara att åka iväg som det var förr.
Men nu är det som det är. Hoppas bara inte Theo börjar gå när jag är borta.... han tog två steg imorse nämligen... *suck* Då kommer jag gråååååtaaaa!! BUÄÄHÄÄÄ

Jag kommer hem och lämnar bilen och pussar på er innan vi åker i eftermiddag! Puss mina kärlekar!