Jag har verkligen hållt modet uppe och hoppats dag ut och dag in på att nätterna någon gång ska bli bättre. Men det verkar som att dom bara blir sämre å sämre.
Inatt var det verkligen the night from hell.
Han somnade strax efter 21 och vi släckte väl runt 22. jag hade gott hopp eftersom han ätit av båda brösten samt tryckt i sig 130 ml ersättning på det. Men tro på fan att lillprutten vaknar 00.20 och börjar stöka. Jag står upp vid sängen och försöker gång på gång ge honom nappen. Hinner precis lägga mig igen innan jag måste upp och ge nappen igen. Sådär håller det på fram till 1 när jag ger upp och lägger honom till bröstet. Han äter och somnar om vid 1.30.

Känns som jag precis hinner somna in när han börjar stöka igen. jag kollar på klockan och hon är bara 2.30. Det har bara gått  1 timma!!! Paniken börjar komma smygande. Jag reser mig upp och ger nappen. Efter ett antal gånger så somnar han väl om runt en 3 taget.

Klockan blir 3.50 när han börjar stöka IGEN!! Men fy faaaan!!! Nu är tårarna inte långt borta. Jag hann inte somna om denna gång alls. Nu ger jag honom mat. När han är klar försöker jag lägga över honom i sin säng igen. vilket INTE går. Han stökar å bökar och vägrar somna. Nu har jag verkligen panik! Huvudet dunkar, ögonen svider och kroppen gör ont av all sömnlöshet. Jag skriker rakt ut!! Peter far upp ur sängen och skriker han med.
Ett hejdundrande bråk sätter igång där mitt i natten. Vilket resulterar i att Theo blir tvärpigg, jag gråter å Peter står och klär sig för att åka till jobbet. Allt detta kl 4.30 på morgonen.

När alla till slut lugnat sig så tar Peter Theo och ger honom lite mat och får honom att somna om. Vid 5.30 somnar han om och Peter lägger honom i sin säng. Jag har inte kunnat somna om alls pga allt tumult.
När kl blir 6.13 vaknar den lilla IGEN!! Jag har även denna gång inte somnat om.

Nu har det gått så långt att när han väl sover så får jag ingen ro i kroppen för jag är orolig över när han ska vakna igen. För somnar man är man nästan tröttare när man vaknar. Det känns nästan meningslöst att sova på nätterna numera. Nu är det helt seriöst riktigt jobbigt. Jag vet inte hur jag ska klara av dagarna snart.

INGEN som inte varit sömnlös i 4 månader kan förstå hur jag känner just nu. Inte ens Peter!
När varken gröt eller ersättning fungerar. vad gör man då?
Hoppet börjar försvinna......