Nu har jag sagt upp lägenheten. Den där jättefina med uteplats som och Rasmus jag flyttade till i september förra året....
När jag stod där och skrev under pappret och han sa:
- jaha, nu nollställs då dina köpoäng iochmed det här.
- Oj! Jaha... nollställs dom när man flyttar ut oxå? svarade jag
- Ja så är det tyvärr.
Eftersom man varit med om ett och annat så tar man inte så lätt på saker längre. Så en liten orolig tanke slog mig. Så.. om det skulle hända något mellan oss. Så får jag omöjligt en lägenhet nu..... ojoj...
Men ganska på en gång så vände oron. Bra att jag tänker efter ordentligt före, men det känns ju helt rätt det här. Och man måste våga chansa här i livet. Och varför skulle jag inte våga chansa när jag äntligen träffat mitt livs kärlek :)
Hur saker kommer se ut i framtiden vet man inte och man kan omöjligt sia om det. Jag vet bara hur det ser ut här och nu.