Bara att höra din röst ger mig tröst....

Du ringde idag.... Bara att höra din röst ger mig tröst.
Du undrade för första gången på väldigt länge hur det igentligen är med mig.
Svarade att det är dåligt....
Vi pratade lugnt och du sa att du brydde dig om mig.
Vi pratade lite om vad vi gjort och vad vi ska göra i helgen.... Jag älskar din röst, jag bara älskar den..

Det är tungt nu... Men bara känslan av att du bryr dig tar mig vidare ett steg. Känner mig lugnare nu...
Säkrare på att jag faktiskt kommer klara det här.


Tiden är aldrig länge nog
nu är inte kvar
jag vill spara sekunder av lycka
i en glasburk
ta fram dom när allt är mörkt
och hålla dom intill mig
då skulle du och nu vara föralltid


 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0